INTRODUKTION

Lite från mig själv

 

Kosmologi, kortfattat kunskapen om kosmos. Det handlar om vart allt börjar samt vart det är på väg, slutligen vart allt kan tänkas sluta upp. Ett specialintresse jag kommit att förälska mig i sedan jag först såg Carl Sagans TV-serie Cosmos: A personal voyage. Anledningen varför jag skriver denna sidan beror inte bara på att jag på senare tid börjat klassa mig själv som en hopplös rymdromantiker. Utan för att ämnet tenderar att alltid återkoppla så vackert till många av mina övriga specialintressen. Inkluderat filosofi, vetenskap, historia och mycket annat därtill. Omkring 2010 bestämde jag mig för att läsa böckerna Cosmos och Pale Blue Dot. Båda författade av denna mannen jag numera har börjat betrakta likt en intellektuell hjälte. Sedan dess har jag aldrig riktigt kunnat se på rymden med samma andakt. Men det var innan jag insåg handlingen till en av mina favoritfilmer Contact också var skriven av Carl Sagan...

Till alla som läser det här uppmanar jag att se efter något av de tidigare referenserna. Åtminstone ge den senare TV-serien Cosmos: A Spacetime Odyssey från 2014 en chans. Ni kommer finna att mycket på den här sidan har samma tema.
 

​

​

Även om kosmologin i sitt bredaste omfång egentligen bara ska fokuserar på de senaste vetenskapliga upptäckterna. Så hävdar jag från mitt personliga (filosofiintresserade) perspektiv att det vore skam att inte återkoppla ämnet till så mycket mer. Jag talar inte bara om den esoteriska bokhylla i biblioteket. Utan saker som faktiskt spelar roll i människors liv. För mig blir det omöjligt att tala om universum ultimata slutskeende utan att plocka in något om mytologi och eskatologi. Läran om det folk trodde om tidernas yttersta ända. Ett ämne som också återkopplar till den långa frågan om vad som händer efter döden. Kanske än mer intressant det som sker före livet?

Fler ämnen jag hanterar på denna sidan kommer att handlar om teleologi, läran om mening och ändamålsenlighet. Lite om historiskt sett misslyckade vetenskapsteorier i stil med flogiston, eter, platonska kroppar, samt lite kommentarer om nuvarande kontroversiella teorier som exempel supersymmetri, mörk materia och mörk energi.

​

- - -

 

ETYMOLOGI

Läran om ordets språkhistoria
 

Ursprungligen härstammar termerna kosmos och universum till samma substantiv. De refererar båda till "världsalltet" fast på olika språk. Tolkningen på grekiska och latin varierar beroende på vilken fackspråkliga avdelning det handlar om. Den latinska termen universum används oftast i sammanhang som rör naturvetenskap, medicin och fysik. Det är den vardagliga termen vi använder också på svenska när vi talar om hur stort allt är. Sådant som planeter, stjärnor, galaxer, nebulosor, kvasars också vidare. Nedbrutet till uni- (allt) versum (världen).

Termen kosmos från grekiskan tillämpas istället i fackspråkliga associationer av mer filosofisk natur. Det innefattar inte bara ett fysikaliskt universum. Utan allt det där "övrig" i hänvisat till saker av ordning, metafysiken utöver allt livlös fysik. Möjligtvis underförstått på en "högre" nivå. På första sidan refererar jag denna superkategorin till mitt egna begrepp; systemi. Inkluderat allt som berör reson, metafysik, universaler och sådant av icke-materialistisk natur. Följer man ordets bredare perspektiv tolkar det även in transcendenta begrepp som; själen, andakt, mystiska fenomen samt tro på det gudomliga. Kortfattat vad som kan förnimmas med hjärnans verksamhet.
 

​

Kosmos (κόσμος) från grekiskan betyder betyder "ordning" på svenska. I motsats till kaos (χάος) som översätts till "oordning". Den tolkningen gäller dock inte från ett djupare historiskt perspektiv. I den grekiska mytologin finns det ett vanligt missförstånd. Tack vare en dålig översättning från kristna texter. Valde man att tolka det ursprungliga tillståndet innan skapelsen som ett kaotiskt tillstånd av oordning, i motsats till "intet" på svenska eller "void" som det egentligen skulle ha översatts till engelska. Idag visar studierna att de antika grekerna refererade till "intet" eller "rymden" när de talade om det kaos (χάος) som förekom tillkomsten av kosmos. Möjligtvis ett avlägset synonym till "gapet" i det som kallas ginnungagapet i nordisk mytologi. Tolkat från den indoeuropeiska roten till "gape" på engelska ligger nära besläktat till "void".

Detta är den mytologiska kopplingen till ordets tidigare rötter från antiken. På modern grekiska betyder khaos "oordning" precis som vi använder begreppet på svenska och engelska.
 

Denna tolkningen mellan universum och kosmos är säker inte helt okontroversiell. Alla som läser detta bör läsa länkarna som refererar till källan från den här sidan. Det gäller allt jag skriver på Livsfrågor 2.0. Ta inte bara mitt ord för det — utan var skeptisk. Klicka på den ljusmarkerade texten så kommer du direkt till källhänvisningen. Med detta sagt. Åter till kosmologins etymologi.

Suffixet -logi betyder "studien av" av "kunskapen". Tillsammans med prefixet kosmo- så bildar det "kosmologi". Studierna eller kunskap:andet utav kosmos.

 

​