MEDVETANDEFILOSOFINS HISTORIA
I korta termer
- - -
ANTIKEN
Precis som mycket annat utgår den västerländska kulturen från det antika Grekland. Medvetandefilosofins historia startar på år 350 före Kristus. Då Aristoteles gjorde sin stora avhandling om själen. De Anima, som originaltiteln lyder från latin. Vilket kom att influera mycket av hela medeltidens syn på människan fast ofta vridet utifrån ett religiöst perspektiv. Det som gör Aristoteles verk aktuellt i historien kommer dock från dess tendens att inte blanda in andliga eller religiösa termer i hans studier och medvetandet. Om det finns något som tidigast kan efterlikna ett vetenskapligt synsätt på medvetandet så börjar det med denna avhandling. Ett perspektiv som jag vet är kontroversiellt efter somliga historiker som hävdar att begreppet psychē (ψῡ́χω), själen; snarare borde översättas till “livskraft” från Aristoteles beskrivning. Många filosofer hoppar därför över alla de föregående teorier om medvetandet innan renässansens tid. Därför att debatten om själens angelägenheter anses vara vara laddat med mycket mystiska tendenser. Influenser som senare tolkats om av senare kristna filosofer utan grund till en vetenskapligt förankrad verklighet.
I avhandlingen startar Aristoteles tydlig med att definiera vad idéer, känslor och tankar betyder i förhållande till de fem olika sinnena. Efter den följande ordningen; syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Mycket av Aristoteles är förlegat idag. Samtidigt konstaterar han tydligt att livet och själen omöjligt kan skiljas från varandra. På samma sätt som känslan omöjligt kan skiljas från kroppen eller tanken omöjligt kan skilja linjen från ytan. En liknelse som föreslår att abstraktioner existerar bundet till ett konkret medium. Många har sedan dess föreslagit att kroppen är beroende av själen för att leva. Men inte alltid tvärtom. Som exempel hävdade Platon under samma tid att själen är odödlig, oberoende av kroppen. Aristoteles svarar med att orsakasammanhanget går i båda riktningarna. Inte bara till fördel åt en odödlig själ. Båda behöver konsekvent varandra för att aktualisera en livsform.
“No Brain, never mind”
Aristoteles gick därför till historien med att syfta på tankeverksamheten som ett bio-psykologiskt fenomen.
- - -
MEDELTIDEN
Thomas av Aquino anpassade senare Aristoteles filosofi till kristendomen i Europa. Medvetande-filosofin skippar i regel medeltiden eftersom begreppet om själen antar en totalt annorlunda riktning från det vetenskapliga paradigm jag hävdar Aristoteles grundande. Hur man tolkar medvetandet från själen blir i detta fall en högst filosofisk fråga. Men inget som angår det tekniska medvetandet som faktiskt eftersträvar att förklara och bryta ner psykets beståndsdelar till mindre element. Religiösa läror i ämnet sysslar sysslar sällen eller aldrig med den här typen av analys som jag menar bedriva på Livsfrågor. Åtminstone inte på den sidan som handlar om teoretisk filosofi.
Huruvida finner jag etymologin, alltså den språkhistoriska utvecklingen av termen själ extra intressant.
- - -
RENÄSSANSEN
...
- - -
MODERN TID
...
Universum evolverar. Det är en pågående process som går att spåra upp till 13,8 miljarder år bakåt i tiden. I evolutionära termer betyder det att många simpla ting över mycket lång tid kan bilda allt mer komplexa föreningar.
Liksom många andra tema jag tar upp i Livsfrågor 2.0, sträcker sig kosmologi över ett ganska brett tolkningsområde. Det handlar om studier om universums och alltets ursprung, uppbyggnad samt slutgiltiga öde. Vilket innefattar en lång rad med tvärvetenskapliga, vetenskapliga och teoretiska discipliner. Taget att filosofi inte är en direkt vetenskaplig disciplin. Det betyder inte riktiga kosmologer kan unna sig lyxen att skriva om icke-vetenskapliga företeelser. Men jag kan. Liksom andra filosofer i tider — spekuleras det om olika hypotetiska alternativ.
- - - - -
Den kosmologiska
STANDARDMODELLEN
Universum uppstod i en kvantfluktuation för cirka 13,8 miljarder år sedan. Detta är starten för det man kallar "Big Bang". Se tidslinjen på bilden ovan; punkt #0. Det följs av en kraftig inflation som expanderar universum från en oändligt liten singularitet (#1). Grundläggande krafter bildas. Men allt är fortfarande totalt mörker. Bakgrundsstrålningen från Big Bang är det tidigaste vi kan observera med mikrovågor. Vilket man tror skedde för omkring 380,000 år efter kvantfluktuation (#2). Allt innan detta är det man refererar till den mörka tiden, innan något ljus kom till (#3). Första stjärnan uppstår omkring 400 miljoner år efter Big Bangs början (#4). Dessa ursprungliga stjärnor innehåller ännu inga tyngre material än gas. De fortsätter med att expandera med sin dragningskraft. När de når en viss kritisk punkt kollapsar det samman. Bara för att explodera ut till nya större stjärnor. Dessa stjärnor packar samman allt mer materia till tyngre element, genom en process man kallar fusion.
Ökad expansion
Hittills har universum inte expanderat nämnvärt sedan den inledande inflationen. Men tillkomst av mörk energi- och materia orsakar universum till att fortsätta att expandera (#5). Någonstans i mitten av tidräkningen formas en allt mer spontan uppordning mellan stjärnor. Omkring 6,9 miljarder år tillbaks i universums historia klumpar gasmoln och stjärnor samman i galaxer. Planeter uppstår av processerna som bildar ännu mer, ännu tyngre materia inuti jätte stjärnor. Så kallade supernovor (#6).
Accelererande expansion
Efter ungefär två tredje delar av universums totala ålder tar mörk energi över. Det orsakar en allt mer kraftig acceleration som tenderar att fortsätta framöver på obestämd tid. Vår egna galax Vintergatan bildas tillsammans med Solsystemets tillkomst. I detta klumpas även mineraler och annan tung materia samman som bildar planeter (#7). Tredje planeten från solen betraktar vi som vårt egna hem. Mänsklighetens genesis och "urmoder" för livet som vi känner till. Omkring 4,54 miljarder år tillbaks från idag. Den första encelliga livsformer uppstår bara ungefär 540 miljoner år senare (#8). Men det tar livet ytterligare 1500 miljoner år innan det utvecklas från enstaka celler, till flercelliga livsformer (#9). Livet börjar nu anta alla möjliga former och strategier. En av de mest framgångsrika överlevnadsformerna bygger på klorofyll. En unik mekanism som duger till att omvandla solens strålning till energi, med en biprodukt av syre. Det kallas fotosyntes. En process som börjar omvandla jordens atmosfär.
Tiden går och haven sprudlar med allt mer av liv — omkring 10,8 miljarder efter att Big Bang tog upp sin fart. Tiden är nu 3 miljarder år innan nutid. Men ännu finns det inget liv på land... Cirka 1,1 miljarder från idag började de första djuren i havet föröka sig sexuellt. Vilket är en revolutionerade process. Livet fortsätter så. Haven fylls av allt mer syre som duger att djur växer sig allt större, och större. Syreupptaget är livsviktigt i de nödvändiga biokemiska reaktioner som håller arterna vid liv.
Även på land ökar syrehalten. Och till sist blir den torra atmosfären så berikad med syre att de första arterna börjar erövra kontinenterna (#10)! Precis efter den kambriska explosionen av arter. Ungefär för 450 miljoner år sedan.
Det leder till en ytterligare explosion av arter. Dinosaurerna tar över jorden och dör ut. Livet tar fart igen. Däggdjuren tar över planeten. Omkring 200-300 tusen år sedan vandrade de första människorna ut från Afrika för att utforska resten av jorden- och resten av universum.
Ett nytt perspektiv av kosmos har uppstått!
- - -
Universum i flertal?
På svenska nämns det sällan eller aldrig en böjning på ordet universum i flertal. Vilket jag tycker är synd. Eftersom man talar allt oftare om flera eller olika "universum" i termer om multiversum av hypoteser. Det talas sällan om mer än ett universum. Då det antas universum fungerar som en universell term för alltet. En term jag menar bör utvecklas. Ursprungligen på latin tror jag ordet böjer i pluralis till universi. Precis som en colossus blir flera colossi.
Men jag väljer på svenska att härleda termen universum till universa när jag räknar fler sådana i antal. Precis som ett forum blir flera fora...
Hädan efter för att göra mig klarspråklig — när jag skriver universa så menar jag alltså fler än bara ett universum.
- - -
HISTORISK KOSMOLOGI
Inledning
Den vetenskapliga metoden vi känner till idag kom inte till för än mycket sent i människans kulturella utveckling. Vad som bedöms som historisk kosmologi bestäms därför med vilka upptäckter vi idag lyckats bekräfta sanna. Ett mycket intressant exempel på detta är Anaxagoras som var först med att betänka konceptet med atomen. Eller Eratosthenes som var först med att räkna ut jordens omkrets. Men också avståndet till solen genom att jämföra storleken på jordens skugga mot månen.
Mycket fascinerande för sin tid!
Vad som skiljer de antika grekerna från övriga kulturer var att de brydde sig allt mer om att göra noga observationer av naturen i bildandet av sin kosmologi. Vilket gjorde att de gick till historien med sina proto-vetenskapliga teorier. I motsats till dåtidens mytologiska och religiösa kosmologier.
Protovetenskap bygger på tidiga naturfilosofiska teorier som då inte lyckats bekräftas med modern vetenskap. Det finns en lång rad misslyckade områden som talar om detta. Astrologi i konstrast till astronomi, eller alkemi i kontrast till kemi är tidiga försök till vetenskap som vi idag bedömer som ovetenskapliga.
- - - - -
Klicka på den understrukna texten för att komma till nästa avsnitt:
Historisk kosmologi - Antiken - Del 1