FILOSOFISK KOSMOLOGI
Övergripande historia

​

- - -

Hanterar frågor som rör mer helheten om koncept till universum. Vilket räknar in flertalet avdelningar inom bland annat vetenskapsteori och metafysik vid olika paradigmskiftningar.
 

• Vetenskapsteori; handlar om hur man definierar, kategoriserar och använder sig av de nya upptäckterna forskningen bidrar till.

• Metafysik; handlar vad kosmos och universum verkligen är och det verkar? Hur vi ska placera oss själva ur ett kosmiskt perspektiv?

• Paradigm; handlar om vilka frågor som är relevanta i tiden. Vad som får ställas och inte frågas om. Vilka svar som räknas som givande också vidare.

Arbetet filosoferna står inför den senaste tiden är totalt överväldigande. Aldrig förr har det gjorts så många omvälvande upptäcker på kort tid som revolutionerat vårt sätt att se på kosmos. Universum är en mycket annorlunda plats att leva i, jämfört med bara åttio år tillbaks i tiden. Ändå ligger vi flera hundra år efter i den samhälleliga utvecklingen. Jämfört med de senaste naturvetenskapliga upptäckterna.

Det är ett svårt problem. De flesta i världen lever fortfarande i Descartes syn på vetenskap, fyra hundra år tillbaks i tiden. Utan att veta om det tror de flesta man fortfarande kan förstå vad som helst genom att reducera ämnet i mindre delar. Och att verkligheten fungerar tycks följa en linjär mekanik mellan orsak och verkan.

Sanningen är mycket svårare än så är jag rädd.

Därför står filosoferna idag inför större utmaningar än någonsin!

​

​

- - - - -

​

Standardmodellen idag går ut på ett expanderande universum som accelererar. Men det expanderar även frågeställningarna kring vad som fick detta att ske. Samt hur?

​
 

- - - - -

Att känna sig själv

Det gick ända till 1700-talet innan filosofen David Hume tog med sig den österländska visdomen till Väst. Idén om att man först måste känns sig själ. Innan man kan lära känna något ting alls. Psykologi föregår på så sätt alla övriga former av vetenskap. Känner man inte till sina egna brister via olika typer av bias, önsketänkande och logiska felslut - så förblir människan dömd att upprepa samma misstag om igen.

Det är lätt man glömmer bort den gamla debatten om dualism och monism mellan medvetandefilosofer. Finns själen? Vad har det för egenskaper gentemot medvetandet? Och hur påverkar de nya rönen inom kosmologin vår syn på oss själva?

Men också en annan mycket gammal debatt mellan kreationister och evolutionister. Den startade redan i det antika romarriket, många hundra år före kristendomens uppkomst. Teorin om det naturliga urvalet har inte alltid vart så klar innan som det är nu. Evolution är idag vida accepterad och kommer för alltid ha förändrat vår syn på vetenskap. Vetenskapen delar dock inte alltid samma syn på saker som den större folkmassan. Det förblir även en stor uppgift för filosofisk kosmologi att förmedla detta till nya skiftningar i samhällets paradigm.
 

- - - - -

Historia

I alla tidsåldrar har filosofer och tänkare alltid strävat efter att ena så mycket som möjligt av universums principer med varandra. Platon talade redan om symmetrisk geometri på partikelnivå 500 år f.Kr tillsammans med dåtidens mätningar av himmelen. Ända sedan dess har alkemister och astrologer försökt koppla samman sina teorier. Mellan vad som vi upplever direkt här på jorden och vad som sker på himmelen. Vad för ordning djur och växter följer med årstider och stjärntecken. Allt tycks hänga samman på något vis ingen riktigt kan förklara.

Eller är det vårt egna perspektiv utifrån upplevd psykologi som behöver ifrågasättas?

I modern vetenskap talas det mycket om astronomi, matematik och teoretisk fysik i termer om kosmologi. Medan det samtidigt händer minst lika mycket i den biologiska sektorn. Evolutionär tvärvetenskap stiftas mellan allt större områden. Som till exempel evolutionär neurologi och psykologi. Genetik är även ett mycket lukrativt område för forskning som det har visats den senaste tiden.
Ett annat område är också partikelfysiken, som gett upphov till ett helt nytt sätt att se på saker i sin helhet. Fältteori motsäger sig inte den antika atomismen. Eller att tinga kan förstås till stor del som partiklar. Men kvantmekanik har visat sig ha egenskaper som även kan appliceras på filosofisk nivå när det kommer till att förstå kopplingen mellan fenomen. Inte endast reducera ner fenomenet i allt mindre delar.
 

- - - - -

Demarkationsproblemet

Gränsen för vad som räknas till filosofi och vetenskap kan många gånger vara mycket diffus. De tidiga naturfilosoferna saknade ofta helt praktiska medel för att verifiera sina filosofier. Allteftersom teknologin kommit ifatt så har vi lyckats avmystifiera allt mer av de stora frågorna man ställde sig förr. Men bara för att finna långt många fler...

Många teoretiska fysiker rör sig idag på gränsen mellan filosofi och vetenskap. Många använder nästan ingen praktisk data alls i sina beräkningar. Utgår istället helt från gamla tidigare modeller. Något jag finner mycket fantastiskt. Vi lever knappast i en tråkig tidsera när det handlar om kosmologi. Otroligt mycket är på väg att förändras hela tiden. Och ibland undrar man lite vad som är rena spekulationer och vad som egentligen stämmer.
   Men!
Vi har ett problem med hur vi undkommer det samma dilemma de gamla filosoferna inte förstod. Nämligen att vi förstår inte heller idag hur många av våra senaste hypoteser kan bekräftas med riktiga observationer.

Det talas mycket om mörk energi och materia. Supterstränger och supersymmetri. Men nästan inget om hur dessa beräkningar visar sig i verkligheten. Det är ett stort problem. Och jag tror inte det hjälper media propagerar hypotetiska begrepp som faktiska teorier för än de faktiskt bevisas i praktiken. Människor brister väldigt lätt i tillit mot institut som hävdar kunskap de ständigt tvingas formulera om. Vilket i regel bygger på att den större mängden folk inte förstår skillnaden på hypoteser och teorier. Samt vad dessa representerar för säkerhet...

Vilket också är ett filosofiskt problem. Hur hanterar vi alla dessa ständigt omvälvande information så allmänheten förstår vad det är som händer?

Vad är vetenskap och vad är inte?!?
 

- - -
 

​

IMN kontra PMN

Vad är naturen?
 

En stor fråga är vad som räknas till "natur" respektive "övernatur" i förhållande till vetande. Detta är mycket kontroversiellt. Det finns två huvudsakliga läger bland forskare och filosofer som har delade åsikter kring detta. Metodologisk naturalism är den absoluta grunden för hur vetenskap kan bedrivas. Det torde vara omöjligt att empiriskt undersöka övernaturliga påståenden om naturen, där endast naturliga medel sker inom vetenskap. En vetenskaplig hypotes måste således riktas till ett naturligt förklaringsvärde för att anses vara vetenskaplig.

IMN — förespråkare till intrinsikal metodologisk naturalism (IMN) anser det är principiellt omöjligt att tala om övernatur i vetenskapliga termer. De förstår filosofisk naturalism som ett slutet system. Allt som kan tänkas som "övernatur" ur detta perspektiv är falskt.

PMN — pragmatisk metodologisk naturalism (PMN) antar en annorlunda position från IMN. Istället för att på förhand exkludera övriga förklaringar från natur, så ser de mer pragmatiskt på bildandet av nya hypoteser. På så vis att man kan expandera naturliga förklaringar genom påståenden om övernatur om det visar sig möjligt att empiriskt bevisa.

Men det är så klart inte alla som är överens om dessa kategorier av metodologisk naturalism. Hela ståndpunkten utifrån naturalism skär sig i regel mot all filosofi som förespråkar mystiska upplevelser med mera. Jag har ingen aning om hur man kan ge empirisk data på upplevelser utifrån mystisk härkomst. Det låter som nonsens om det varken kan bevisas positivt eller motbevisas med en negativ falsifierbar hypotes. Men debatten fortsätter. Och som aldrig förr rasar det kunskapsteoretiska slaget i vår tid.

 

Vad är vetenskap och vad är inte?!?

​

​

​

- - - - -

 

Klicka på den understrukna länken för att komma till nästa avsnitt:

RELIGIÖS & MYTOLOGISK FILOSOFI

​

​

​

​