textfield_top-01.jpg
textfield_bot-01.jpg

HISTORISK KOSMOLOGI

Del 3 - Renässansen

- - -

 

Mycket händer i Europa när naturfilosofiska modeller börjar förenas allt mer med varandra. Från observationer börjar nu en ny typ av doktrin ta form. Det som vi i nutiden kommer att kalla vetenskap, frånskilt det som tidigare refererades till som naturfilosofi. Den avgörande skillnaden går till historien som framtidens intellektuella hjältar. Jag vet personligen att den här distinktionen mellan naturfilosofi och vetenskap kan verka luddig från ett historiskt retro-perspektiv. Allt historiska tänkare trodde på förr i tiden visar sig inte alltid vara sant med senare teknologi. Den exakta benämningen för en "vetenskapsman" existerade inte under antiken och medeltiden. Tidigare kallade man sig för naturfilosof, naturhistoriker kanske matematiker eller naturteolog. Men vetenskapen som den doktrinen vi känner till idag vart ännu inte påkommen!
 

För många framkommer det aningen förvirrande när det skrivs i läroböcker att till exempel Aristoteles var bland de första vetenskapsmännen. Eller att Newton grundade vetenskapen med sina upptäckter. Ingen av dessa kallade sig dock för vetenskapsmän. Inte för ens i efterhand [i modern tid] har man titulerat föregående upptäcker i mån för vetenskapligt syfte.

Renässansen är den epoken som historikerna känner igen efter medeltidens dogmatiska slummer. Logik och förnuft fart igen och naturfilosofer börjar forma sina teorier allt mer efter observationer. Ett vanligt misstag många gör angående den här tiden. Är att folk fortfarande trodde jorden var platt. Det stämmer så klart inte. Columbus liksom nästan alla andra visste att jorden var sfäriskt formad när han ämnade hitta en genväg till Indien. Vad han misstog sig på var jordens totala omkrets. Vars uträkning han borde känt till på sin tid, men valde att ignorera... 

 


- - -

 

• Kopernikanska modellen (1473 - 1543)
Nicolaus Coperincus skrev De Revolotionibus Orbum Colestium. Efter mycket om och men med den katolska kyrkan, förklaras därmed universum som heliocentriskt med hans egna observationer om planeternas rörelse. Kosmologin inleder därmed en ny era, där bevis grundat på förnuft och observationer äntligen vinner mark mot traditioner.
 

 


• Tychoniska modellen (1546 - 1601)
Tycho Brahe bekräftar Nilakanthas modell. Vidareutvecklar den med att bland annat räkna ut Mars omloppsbana. Upptäckten tvingar honom att erkänna planeterna inte kan följa cirkulära banor. Utan att allt följer mer eller mindre elliptiska banor. I början på sidan nämner jag Johannes Kepler som gjorde mycket av grovjobbet i Brahes observatorium på ön Ven i Sverige. Problemet var bara att han aldrig erkände detta offentligt. Eftersom han avskydde tanken om planeternas asymmetriska banor runt solen, så mycket, att han tog med sig tron på platonska kroppar in i graven. Äran för upptäckten gick istället vidare till hans samtida medarbetare.


På bilden ovanför står det på latin, något i stil med; Brahes planetosfär, eller universums struktur efter Tycho Brahes teckning med planvy. Titeln understryker alltså betydelsen av att solsystemet består utav sfäriska former och inte endast är platt. Endast bilden från sitt perspektiv är platt med den planvy som Brahe presenterar.
 

 


• Brunos kosmologi (1548 - 1600)
Giordano Bruno avvisar allas tidigare koncept med att solen och jorden skiljer sig från alla andra himla kroppar. Innan dess begrep man aldrig att planeter såg ut som världar med berg, dalar också vidare. Ungefär som på jorden. Utifrån denna insikten konstaterades därmed möjligheten med liv andra planeter. Han trodde också på den gamla modellen med fyra grundelement och det femte element man fortfarande kallade aether, eller "etern" på svenska.
 


• Kepler (1571 - 1630)
Johannes Kepler förenade fysik med matematik. Lyckades därför bevisa planeternas elliptiska banor officiellt. Han byggde den modellen vi har av solsystemet vi har idag. Fast han trodde fortfarande avlägsna stjärnor satt fixerat på en sorts himmelsk sfär. Kepler trodde också på liv kunde existera på andra planeter.
 

Vid det här skedet författades även världens första science fiction roman. Kepler hade nämligen en mor med väldigt vild fantasi. Vilket ledde honom till att skriva boken Somnium. Handlingen utspelas i en dröm där en påhittad assistent till Kepler reser till månen. På månen beskriver han i detalj perspektivet ner på jorden. Med förvånansvärt goda förutsättningar. Dess värre anklagades modern Katharina Kepler senare för häxkonst. Det sades att hon blev torterad men vägrade erkänna något av anklagelserna. Johannes kämpade förtvivlat med att övertyga den protestantiska kyrkan att hans mamma var oskyldig. Till sist släpptes hon fri men avled året därefter. 1634 publicerades boken av Johannes son, Ludwig Kepler.

 

- - - - -

Klicka på den understrukna texten för att komma till nästa avsnitt:
UPPLYSNINGEN

Vetenskaplig kosmologi - Upplysningstiden - Del 1

Renässansen_tykoBrahe-05.jpg