webUpplysningstidensKosmologi-04.jpg
textfield_midLong-02.jpg
textfield_bot-01.jpg
textfield_top-01.jpg

VETENSKAPLIG KOSMOLOGI

Del 1 - Upplysningstiden

- - -

 

Vetenskaplig kosmologi grundas från empiriska observationer med en långt utvecklad tradition från tidigare misstag. Det bygger inte bara på resultat, utan på en ackumulativ process som ständigt strävar efter att rätta sig självt. Startskottet för detta kan definieras när Isaac Newton släppte boken Principia Matematica. Men ännu fanns här mycket kvar att korrigera för att någon ska förstå vetenskapen som vi gör idag.

Efter renässansen går vi vidare in i upplysningens era. Tiden för upptäcktsresor inleds och grunden för det som skulle komma bli modern vetenskap. Allt mer av naturen börjar kategoriseras och dokumenteras i bibliotek. Carl von Linné blir den första forskaren som kommer på ett enat system för växter och djur. Upptäcker därmed nästan förstadiet till evolution hundra år före Charles Darwin!

1859 släpptes boken
On the Origin of Species from Natural Selection och blev oförväntat mycket populär. Detta även fast det möttes av ett extremt motstånd. Darwin släppte då bomben som skulle totalt revolutionera synen på vetenskap för all framtid. Principen används än idag och kan även appliceras på universums utveckling. Alltså inte bara livets gång som vi känner till det på jorden. Det är idag en givet term bland kosmologer att man talar om universums "evolution" på samma sätt som livets evolution. Den grundläggande principen är det samma.
 

- - -
 

• Statiskt universum (1642 - 1727)
Isaac Newton bevisade samma kraft som drar objekt till maken är gravitation, den som attraherar planeter och andra kroppar till varandra. Han propagerade därför att universum är statiskt men instabilt. Eftersom gravitationen fördelas jämt mellan kroppar i rymden. Liksom många av sina föregående naturfilosofiska tänkare var Newton ingen komplett vetenskapsman. Han trodde fast på ockultism, alkemi, de vises sten samt otaliga bibliska profetior.
 


• Kartesiskt virveluniversum (1700-talet)
René Descartes propagerade allt i universum rör sig i virvelmönster. Och att vakuum inte kan existera, utan fylls utav materia. Ett utav de få bidrag som gick emot Aristoteles grundmodell. Descartes var inte astronom. Han trodde också själen var skild från materia på religiös grund som egentligen inte hör hemma till vetenskaplig kosmologi.

 


• Hierarkiskt universum (1800-talet)
Immanuel Kant och Johann Lambert teoretiserar om materia strukturerar på olika nivåer. Det bildar en ordning som rangordnas efter storlek. Där mindre strukturer bildar större, som bildar ännu större strukturer, också vidare. Vilket implicerar ett statiskt evolverande universum där massa omvandlas utan att skapas eller förstöras i evighet.

 

- - -


 

MODERNA MYTER

Mycket från den här historiska epoken reddes aldrig ut ordentligt i befolkningens allmänuppfattning. Teman som astrologi, alkemi, homeopati med mera lever vidare än idag. Som filosofiskt intresserad och skeptiker finns här mycket att beskriva om vart dessa trosuppfattningar kommer ifrån. Inte nödvändigtvis bara för att håna som falska läror, utan att ta på allvar — från ett analytiskt tema som måhända luckrar upp något om varför den här sortens påhitt består. Gå vidare till min sida om Moderna myter.

Som exempel återupplivade
Sigmund Freud den mytologiska kopplingen till det mänskliga psyket på sent 1800-tal. Trots att många hyser stor respekt mot psykoanalysen, så är vetenskapen överens om att denna traditionen knappast går att grunda i en vetenskapligt stödd åskådning. Trots detta utvecklades traditionen vidare av Carl Jung och hans anhängare långt inpå 1900-talet. Jag finner det mycket intressant. Det självaste centrum i min meta-metafysik, som exempel, innefattar Freuds driftslära just för att det applicerar en så pass enkelt analog till den psyko-kosmologiska (fenomenologiska) modellen jag menar att beskriva. Det betyder inte att jag hävdar en strikt vetenskapligt reducerad världsbild.


För mig personligen är det mycket viktigt att hålla en vetenskapligt informerad uppfattning om saker. Anledningen varför jag tar upp dessa teman utifrån ett pseudovetenskapligt paradigm, ett synsätt där man tillåter ovetenskapliga frågeställningar diktera vad som stämmer, är för att egentligen stärka den empiriska hållbarheten på min sida. Genom att sätta ett rationellt omfång; ställa en så kallad antites mot tesen, i strävan mot ny kunskap. Förutom Newton som jag nämnt tidigare och hans alkemiska studier, gick även Nikolas Tesla till historien vid sidan av en hel del mystiska påfund...

 

- - - - -

Klicka på den understrukna texten för att komma till nästa avsnitt:
RYMDEN EXPANDERAR
Vetenskaplig kosmologi - Modern tid - Del 2