MEDVETANDEFILOSOFINS HISTORIA
I korta termer
- - -
ANTIKEN
Precis som mycket annat utgår den västerländska kulturen från det antika Grekland. Medvetandefilosofins historia startar på år 350 före Kristus. Då Aristoteles gjorde sin stora avhandling om själen. De Anima, som originaltiteln lyder från latin. Vilket kom att influera mycket av hela medeltidens syn på människan fast ofta vridet utifrån ett religiöst perspektiv. Det som gör Aristoteles verk aktuellt i historien kommer dock från dess tendens att inte blanda in andliga eller religiösa termer i hans studier och medvetandet. Om det finns något som tidigast kan efterlikna ett vetenskapligt synsätt på medvetandet så börjar det med denna avhandling. Ett perspektiv som jag vet är kontroversiellt efter somliga historiker som hävdar att begreppet psychē (ψῡ́χω), själen; snarare borde översättas till “livskraft” från Aristoteles beskrivning. Många filosofer hoppar därför över alla de föregående teorier om medvetandet innan renässansens tid. Därför att debatten om själens angelägenheter anses vara vara laddat med mycket mystiska tendenser. Influenser som senare tolkats om av senare kristna filosofer utan grund till en vetenskapligt förankrad verklighet.
I avhandlingen startar Aristoteles tydlig med att definiera vad idéer, känslor och tankar betyder i förhållande till de fem olika sinnena. Efter den följande ordningen; syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Mycket av Aristoteles är förlegat idag. Samtidigt konstaterar han tydligt att livet och själen omöjligt kan skiljas från varandra. På samma sätt som känslan omöjligt kan skiljas från kroppen eller tanken omöjligt kan skilja linjen från ytan. En liknelse som föreslår att abstraktioner existerar bundet till ett konkret medium. Många har sedan dess föreslagit att kroppen är beroende av själen för att leva. Men inte alltid tvärtom. Som exempel hävdade Platon under samma tid att själen är odödlig, oberoende av kroppen. Aristoteles svarar med att orsakasammanhanget går i båda riktningarna. Inte bara till fördel åt en odödlig själ. Båda behöver konsekvent varandra för att aktualisera en livsform.
“No Brain, never mind”
Aristoteles gick därför till historien med att syfta på tankeverksamheten som ett bio-psykologiskt fenomen.
- - -
MEDELTIDEN
Thomas av Aquino anpassade senare Aristoteles filosofi till kristendomen i Europa. Medvetande-filosofin skippar i regel medeltiden eftersom begreppet om själen antar en totalt annorlunda riktning från det vetenskapliga paradigm jag hävdar Aristoteles grundande. Hur man tolkar medvetandet från själen blir i detta fall en högst filosofisk fråga. Men inget som angår det tekniska medvetandet som faktiskt eftersträvar att förklara och bryta ner psykets beståndsdelar till mindre element. Religiösa läror i ämnet sysslar sysslar sällen eller aldrig med den här typen av analys som jag menar bedriva på Livsfrågor. Åtminstone inte på den sidan som handlar om teoretisk filosofi.
Huruvida finner jag etymologin, alltså den språkhistoriska utvecklingen av termen själ extra intressant.
- - -
RENÄSSANSEN
...
- - -
MODERN TID
...
ENTROPI-SYSTEMI DISTINKTIONEN
Komplexitet kontrar simplicitet
... ... ... ....
... ... ....
... ...
...
Astralanalogin består av
en serie av filosofiska begrepp som jag menar att
kartlägga genom att placera dem i enlighet med illustrationen nedan.
FYSIKEN
- - -
... ... ... ....
... ... ....
... ...
...
VÄRLDEN
- - -
... ... ... ....
... ... ....
... ...
...
KROPPEN
- - -
... ... ... ....
... ... ....
... ...
...
KONSTITUTION-INSTITUTION DISTINKTIONEN
Komplexitet kontrar simplicitet
Konstitutionen är fenomenet [beskrivet] utifrån sammandragningar på materiell nivå. Den typen av naturfenomen som besitter högst “entropi” (oordning). Tillägnat fysikaliska ting, elementarpartiklar, atomer, molekyler. Fenomen likt vätskor, som kollidera med varandra slumpartat.
Institutionen är fenomen vilka [föreskrivet] infaller på konceptuell nivå. Den typen av mentala fenomen som besitter högst “systemi” (ordning). Abstraktioner, geometri, nummer, principer, ideal, tankar och idéer. Alla mentala kategorier i sig existerar på denna nivå. Det är väldigt meta. Eftersom hela det här arbetet går ut på att kategorisera inte bara vetenskapliga såsom filosofiska fenomen, utan kategorierna i sig! Jag har valt att kalla den närmaste, immanenta, kategorin ovan våra medvetanden för “idévärlden”. Inte så mycket efter Plantons idévärld utan för att den lättast beskrivs som en värld, liksom den fysikaliska världen som omsluter våra kroppar. Fast bestående av idéer. Skillnaden är att Platon trodde att idévärlden var perfekt, oföränderlig och evig. Det är den inte enligt min definition.
En idé kan mycket väl vara privat. Men konceptet som gör att vi kan dela idéer med varandra grundas på institutioner, alltså språk. Språket är människans mest fundamentala institution. Grundläggande atr förstå vad jag menar med Idéer fungerar utifrån ett socialt perspektiv likt i
Konstitutionella fenomen underordnas i den superkategorin jag kallar entropi på illustrationen; med hänsyn till universums mest grundläggande naturlagar. Kategoriskt räknar jag konstitutioner till det samma som entropi i min meta-metafysik. Eftersom fenomenet det ämnar beskriva härstammar från det tillstånd som innefattar kosmiskt sett högst komplexitet. Alltså system som omöjligt går att bryta ner i enkla beräkningar. Desto mer data, eller information fenomenet kräver för en korrekt representation; desto större är dess komplexitet. Entropi härstamma från termodynamiken vars funktion ämnar att beskriva graden av oordning i ett system.
Definitionen från det entropiska världen inrättas via den metod som åkallar det deskriptiva lag-paradigmet. Vill säga…
Definitionen från det systematiska idévärlden inrättas via den metod som åkallar det preskriptiva lag-paradigmet. Vill säga…
Objekt-konstitution
Längst upp till vänster där OBJEKTET och ENTROPIN möts. Den typen av materiella element som försiggår i det fysikaliska domänet underordnat entropi. Kortfattat består ett objekt av en serie av vad-frågor, avgränsat till konstitutionen av övriga objekt. I motsats till subjektet vars konstitution omfattas av hur-frågor. Enligt illustrationen består även våra egna kroppar av denna distinktionen
mitt-i-mellan objektet och subjektet. Från illustrationen har jag dock valt att exkludera din egna kropp i beskrivningen av det som manifesterar den yttre omvärlden. Kategorin jag kortfattat härleder till världen. Världen inkluderas i det omfång som innefattar fysiken, som i sin tur innefattas av den totala superkategorin entropi. Världen gör oss påminda om fenomen som exempel kemiskt livlösa objekt. Sådant som elementarpartiklar, atomer och övriga beståndsdelar till saker.
Objekt-konstitution domänet
Kortfattat beskriver man konstitutionen av objektet utifrån vilken nivå du väljer att fråga dig vad. Vad är människan på en mikroskopisk nivå nivå? Svar; en samling subatomära partiklar. Vad är människan på en mesoskopisk nivå? Svar; ett högpresterande socialt däggdjur. Vad är människan på en makroskopisk nivå? Svar; en ytterst liten varelse från planeten jorden. Hierarkin av entropi från ett kosmiskt perspektiv dikterar svaret. Beroende på om du väljer att betrakta människans egenskaper från ett litet kvantmekaniskt perspektiv, så fokuserar det på den mikroskopiska aspekten av objektet. Också vidare från meso- (mellan) och makro-(stor)nivå...
Från ett livlöst entropiskt perspektiv;
bildar mindre objekt föreningar som till exempel kiseldioxid stenar som blir till klippor. Klippor som blir till asteroider, månar och planeter. Många asteroider kan bilda stora bälten av ringar. Som antingen kretsar kring planeter stjärnor, svarta hål med mera. Den typen av tunga material vi delvis själva består och lever av. I gasform bildar det moln som blir till nebulosor, stjärnor, supernovor också vidare. Vilka slutar upp till galaxer, superkluster av galaxer också vidare.
I vetenskapen känner vi till dessa fenomen från standardmodellen. Bestående av alla de mest grundläggande partiklar som utgör universums fundament. Via den här definitionen av entropin i det naturvetenskapliga facket av våra akademiska discipliner. Representerat av partikelfysiken i tillämpad fysik, periodiska systemet i kemin.
Från ett livsfruktigt entropiskt perspektiv;
bildar föreningar av kolväten små organismer lik bakterier. Många encelliga livsformer kan gå samman också bildar det små djur och växter. Djur bildar taxonomiska uppdelningar bland arterna i biologin en lång hierarki av olika komplexa föreningar. Där det betänkta objektet i tänkarens psyke föreställer en solid entitet. Något likt en distinkt partikel i rumtiden. Ett djur eller en individ med bestämd identitet som särskiljer denne från omgivningen.
I filosofin känner vi igen detta paradigm från atomismens frågeställningar. Där kroppar och fenomen definieras utefter ett odelbart omfång. Principiellt uppstår en annan definition på objektet om det delas till mindre beståndsdelar. Alternativ sammanfogar objektet som expanderar dess konstitution. Därav kommer namnet jag hävdar denna kategoriska titel; objekt-konstitution. Understruket att uppkomsten av fenomenet härstammar från ett naturligt tillstånd av entropi. Varav anledningen jag placerar fenomenet i domänet med superkategorin ENTROPI.
ENTROPI
Som universums fundamentala tendens
- - -
Allt i universum kan i botten hanteras som information representerat som data. Det följer samma tema som i början av den första avsnittet med tiden som kosmos fundamentala tendens.
Det samma skulle jag vilja påstå med medvetandet och språket som vi använder för att uttrycka våra tanka. På sätt och vis följer också den tänkta tanken en liknande form representerat av hur- och varför-frågor. Precis som språket vi tänker på består av en inre grammatik vilket styr våran mentala semantik. På detta vis representerar hur-frågan processen; liksom varför-frågan representerar principen. Information representerar i samma paradigm processen, där data blir principen.
Information som en abstrakt term kan vara mycket abstrakt att begripa sig på. Beroende på vilket område man talar om begreppet information kan betydelsen variera. Abstrakta begrepp har just den tendensen att dem kan appliceras på väldigt olika användningsområden. Men kärnan i konceptet "information" förblir det samma. Vilket tjänar som en uppsättning av instruktioner hur saker interagerar med varandra. Exakt vad det här betyder i sin största helhet är kanske en av de bredaste frågorna man kan ställa sig. Kortfattat beror svaret på frågan man ställer. Information kan teoretiskt brytas ner från vilken data som helst. Så länge dess funktion tjänar som ett sorts svar på ett system som förutsätter en viss uppsättning av regler. Data enbart för sig självt besitter inte nödvändigtvis ett meningsfullt budskap. En vanligt misstag många gör är att blanda samman meningen i ett budskap med information. Det är inte den definitionen av information som jag använder mig av i den här redovisningen av min egna modell av metafysiken. För att bli konkret använder jag den definitionen av information som applicer
Många tror att information är det samma som mening. Men det stämmer inte.
Entropi är kortfattat ett fysikaliskt tillstånd mätt i termer av komplexitet. Formellt beskriver man graden av detta tillstånd med bokstaven S. Där S motsvarar sannolikheten för att ett slumpartat system ska anta ett ordnat mönster. Desto större talet blir i en formel desto—högre komplexitet representerar systemet i verkligheten. Från den gällande standardmodellen bildar det en serie med testbara teorier vilka forskare arbetar på att utveckla.
Universum tros härstamma från ett relativt lågt värde av S, som med tiden har expanderat explosionsartat. Ur detta tillstånd uppstår mycket starka vibrationer. På mikroskopisk nivå upplever vi dessa Entropi förknippas oftast med olika tillstånd av värme kontra kyla. Den mest grundläggande tesen
Slumpen är allt som ett system inte kan anta på förhand. I naturen antar information formen av mönster vilka interagerar med varandra i specifika sekvenser. I datorer Den faktor som omöjligt går att gissa utan att resultatet sker bortom sinnenas vetskap.
...
I den här videon beskriver Derek Muller från Veritasium och Michael Stevens från Vsauce tillsammans hur information och entropi är essentiellt det samma. Desto mer information det krävs för att komprimera data till dess minsta gemensamma nämnare—desto högre är entropivärdet som det ryms i datan. Processen sker genom att skala bort alla faktorer som kan antas vara slumpmässiga, variabler man annars inte kan gissa, för att komma till den sanna kärnan av budskapet. Resultatet blir vad ett systemet aldrig kan anta på förhand. All informationsteori utgår från den här principen. Vad som gör att någon fysiker eller datorprogrammerare kan skapa formler i system vilket kommunicerar funktioner. Formella funktioner för en människa kan ses som bitar av kunskap, vilka förklarar för oss hur livlösa system interagerar med varandra. Tekniskt sett är den samma sortens kunskap som gör att vetenskapsmän kan förutse solförmörkelser tusentals med år i framtiden. Kunskap som tillåter oss
att bygga robotar och allt djupare in i universum.
Att begripa skillnaden mellan slump och intention, kopplingen mellan information och entropi blir således avgörande för all typ av kunskapsbildande vetenskap.
Den bestämmande faktorn som bildar dessa interaktioner kommer från entropins andra huvudsats.
Vilket bildar en sorts paradox. För om all ordning i universum uppstår ur entropisk oordning. Vilken ordning bestämmer i så fall vad som blir information?
Informationen som det beskrivs i dessa videor måste på något vis härstamma ur ett totalt kaos. För vad vi kan förstå finns det inget som kan uttolka någon som helst mening ur information, om det inte härstammar från ett och samma system. Det system som universum kommer ur kalla vi för kosmos. Kosmos och kaos blir således oskiljaktiga i det system som definierar sig självt ur termodynamikens andra huvudsats.
Jaget särskiljer entropi från systemi. Jaget splittras därifrån mellan en fysikalisk och en metafysisk aspekt. Det förstnämnda sträcker sig uppåt, liksom det andra följer nedåt i illustrationen. Kroppen expanderar sin cirkel till ett större omfång, inkluderat våra materiella tillgångar, prylar och världsligt anspråk på saker. Sådant som går att härleda till vårt ego kallar jag världen. Världen berör den cirkel där kontinenter, nationer och materiella ting möts. Medvetandet expanderar likaså sitt omfång, inkluderat idéer via koncept och ideal. Ett annat sätt att se på saker som angår vårt ego på ett immateriellt, icke-fysikaliskt vis. Denna cirkeln kallar jag idévärlden. Bestående av historiska samhällstrender och memer, där intelligenta tankar möts.
Jaget
… representerar den upplevda kvalitén av att vara någon i relation till något alternativt inget. Jag har valt att placera Jaget i mitten av min metafysik för att illustrera ett förstapersonsperspektiv. Grunden för illustrationens struktur centrerar kring det här konceptet av traditionella skäl, som exempel med den västerländska filosofin tendens att revolvera kring våran egna individualism. En egen identitet i kontrast till andras, vars metafysik återupptas från samma förstahandsperspektiv. Syftet är inte att stärka individens aktualitet, men att reflektera om dess egenskaper, likt en projektion av våra inre fakulteter mot världen. En spegel mot kosmos.
I enlighet med astralanalogin manifesteras jagupplevelsen mitt emellan konkretion och abstraktion. Där har jag valt att placera det psykoanalytikerna kallar för "Jaget" på svenska.
Universums mest fundamentala tillstånd strävar mot entropi.
- - -
Idévärlden
… fungerar som ett sorts tudelat motsatsdomän till världen. Där icke-världsliga fenomen existerar — synonymt till det andliga i motsats till det världsliga. Varav jag applicerar en strikt sekulär tolkning av det “andliga”. Jag skriver inte att det nödvändigtvis utesluter all typ av gudstro. Men att jag strävar mot att inkludera så mycket jag kan utifrån ett naturalistiskt perspektiv. Där tankar, idéer, ideal, kultur, trender och traditioner fungerar i princip som gener. Fastän de lever i våra hjärnor i stället för i kroppens gener. Ämnet jag refererar till kallas för memteori. Ett sätt att se på sekvenser av information som enheter av memer genererat mellan medvetanden.
Jag kallar denna hierarkin för “astralanalogin” främst av den klassiska anledningen från antikens kosmologi. Där människor föreställde sig himmelen som en högre “värld” befolkat av idéer och ideal. Jag föreställer mig även denna illustration
Folk känner oftast igen den här metaforen från kristendomen, där man ibland föreställer sig Gud uppe på ett moln med sina änglar. Liknelsen stämmer såklart inte med föreställningar inom gällande religioner. Men så finns det en koppling till idéhistoria från antikens polyteism. Grundarna för den västerländska kulturen i det antika Grekland relaterade nämligen till abstraktioner till högre ideal. Från ett sådant tankesystem kan gudar kan alltså representera både värderingar, väsen och naturfenomen simultant. Likt allegoriska metaforer. Ett exempel på ett sådan väsen är titanen Kronos (Χρόνος) som betyder “tid” från grekisk mytologi. Han representerar inte bara tiden som ett kosmiskt fenomen, utan även sonen till Det samma gäller även fornnordisk mytologi, som exempel jättegudinnan Nátt; beskrivs både som nattens himlavalv samtidigt som hon är presenteras modern till Dag, Sól (solen) och Máni (månen). Tendensen är senare att titaner och jättar kristalliserar ut från de gamla proto-indoeuropeiska religionerna. Dessa föder i sin tur senare generationer av alltmer specifika fenomen. Mänskliga samhällsfenomen i stil med heder, fåfänga, sagor och krig. Abstraktioner representerat av sedvanliga normer och värderingar. Som exempel representerar gudinnan Arete (ἀρετή) det högsta idealet för Aten i dåtidens Grekland. Den självaste essensen som uttrycker de antika grekernas identitet. Det avslöjar mycket om deras kultur och värderingar. Precis som många
Allt sådant här rör sig i den cirkeln jag kallar “idévärlden” i Rymdanalogin. I enlighet med illustrationen fungerar den inte alls som Platons oföränderliga idévärld. Det kulturella arvet samt traditioner som kopieras vidare i samtiden, ut mot det okända i framtiden kallar jag idévärlden. Idévärlden det gäller inte bara mytologi. Även logiska och vetenskapliga koncept som till exempel siffran noll (0), har tagit århundraden att förmedlas till senare abstraktioner. En process likväl språket räknas med i sin fulla prakt.
Idéhistoriskt finns det en koppling med att referera rymden och himmelen till den mystiska idévärlden. Himlavalvet som man trodde på i den babyloniska kosmologin. Där man på senare tid föreställde koncepten i våra tankar likt platonska objekt ... ... ... ....
Kaos möter ordning. Naturliga urväsen uppstår samhället grundat på högre principer — principer man vanligen relaterar till de gamla sederna.
Detet
… … ... Detet ...
Överjaget
… … … Överjaget ...