MEDVETANDEFILOSOFINS HISTORIA
I korta termer
- - -
ANTIKEN
Precis som mycket annat utgår den västerländska kulturen från det antika Grekland. Medvetandefilosofins historia startar på år 350 före Kristus. Då Aristoteles gjorde sin stora avhandling om själen. De Anima, som originaltiteln lyder från latin. Vilket kom att influera mycket av hela medeltidens syn på människan fast ofta vridet utifrån ett religiöst perspektiv. Det som gör Aristoteles verk aktuellt i historien kommer dock från dess tendens att inte blanda in andliga eller religiösa termer i hans studier och medvetandet. Om det finns något som tidigast kan efterlikna ett vetenskapligt synsätt på medvetandet så börjar det med denna avhandling. Ett perspektiv som jag vet är kontroversiellt efter somliga historiker som hävdar att begreppet psychē (ψῡ́χω), själen; snarare borde översättas till “livskraft” från Aristoteles beskrivning. Många filosofer hoppar därför över alla de föregående teorier om medvetandet innan renässansens tid. Därför att debatten om själens angelägenheter anses vara vara laddat med mycket mystiska tendenser. Influenser som senare tolkats om av senare kristna filosofer utan grund till en vetenskapligt förankrad verklighet.
I avhandlingen startar Aristoteles tydlig med att definiera vad idéer, känslor och tankar betyder i förhållande till de fem olika sinnena. Efter den följande ordningen; syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Mycket av Aristoteles är förlegat idag. Samtidigt konstaterar han tydligt att livet och själen omöjligt kan skiljas från varandra. På samma sätt som känslan omöjligt kan skiljas från kroppen eller tanken omöjligt kan skilja linjen från ytan. En liknelse som föreslår att abstraktioner existerar bundet till ett konkret medium. Många har sedan dess föreslagit att kroppen är beroende av själen för att leva. Men inte alltid tvärtom. Som exempel hävdade Platon under samma tid att själen är odödlig, oberoende av kroppen. Aristoteles svarar med att orsakasammanhanget går i båda riktningarna. Inte bara till fördel åt en odödlig själ. Båda behöver konsekvent varandra för att aktualisera en livsform.
“No Brain, never mind”
Aristoteles gick därför till historien med att syfta på tankeverksamheten som ett bio-psykologiskt fenomen.
- - -
MEDELTIDEN
Thomas av Aquino anpassade senare Aristoteles filosofi till kristendomen i Europa. Medvetande-filosofin skippar i regel medeltiden eftersom begreppet om själen antar en totalt annorlunda riktning från det vetenskapliga paradigm jag hävdar Aristoteles grundande. Hur man tolkar medvetandet från själen blir i detta fall en högst filosofisk fråga. Men inget som angår det tekniska medvetandet som faktiskt eftersträvar att förklara och bryta ner psykets beståndsdelar till mindre element. Religiösa läror i ämnet sysslar sysslar sällen eller aldrig med den här typen av analys som jag menar bedriva på Livsfrågor. Åtminstone inte på den sidan som handlar om teoretisk filosofi.
Huruvida finner jag etymologin, alltså den språkhistoriska utvecklingen av termen själ extra intressant.
- - -
RENÄSSANSEN
...
- - -
MODERN TID
...
"TÅGPROBLEMET"
Frågan lyder:
Vilka stycken i de heliga texterna motiverar lösningen på detta kända
tankeexperiment i etik?
Det klassiska studieproblemet i etik handlar om att det under vissa
omständigheter är det okej att offra ett liv för fem andra. Medan under andra
besynnerliga omständigheter är det verkligen inte.
Så gott som alla normalfungerande människor förstår att det är så. Statistiska
undersökningar är enhetliga om vad den samhällsmässiga normen bestämt tycker
om det hela. Gällande alla kulturer på jorden. Detta är ett väl dokumenterat
fenomen i modern antropologi, sociologi och psykologi... Det svåra tycks vara att
bestämma istället varför? Varför upplevs det så självklart när det inte framkommer
så uppenbart i de kommande exemplen?
Exemplen har jag själv översatt från den engelska wikipedian med viss
modifikation. Mest för att få det låta mer relevant. Hoppas alla förstår den
grundläggande principen, samt kritiserar om det är något ni känner igen som inte
stämmer...
http://en.wikipedia.org/wiki/Trolley_problem
Tågproblemet:
"Det går en skenande tågvagn längs med en järnvägen. Framför på spåret står
det fem personer. Tåget är på väg rakt mot dem. Du står en bit bort vid en spak
som reglerar vart spåret som den skenande vagnen tar vägen. Om du drar i
spaken så kommer vagnen att byta till ett annat spår. Men inser att det står
ytterligare bara en person på det andraspåret. Du har två alternativ: (1) Göra
ingenting, och vagnen dödar fem personer på huvudspåret. (2) Dra i spaken,
avleda vagnen på sidospåret, där den kommer att döda en person. Vilket är det
rätta valet?"
Den feta mannen:
"Som tidigare skenar tåget fritt ner längs ett spår mot fem personer. Du står på en
bro över spåret där tåget ska passera, då du inser du kan stoppa det skenande
tåget genom att putta något väldigt tungt framför det. När det väl händer står en
mycket överviktig man bredvid dig - det enda sättet att stoppa vagnen är att putta
honom från bron och ner på banan så han dör och räddar de övriga fem. Hur ska
du göra?"
En annorlunda version av den feta mannen...
Transplantation:
"En toppskicklig transplantationskirurg har fem patienter.