textfield_midLong-02.jpg
textfield_bot-01.jpg
textfield_midLong-02.jpg
textfield_top-01.jpg

Den här bilden är svart-vit. Men världen är inte svartvit. Tänk på att de flesta åsikter inte är så extrema som de gärna framstår i kon-spiratoriska argument.

Det mest generella feltänket som konspirationsteoretiker gör är att "körsbärsplocka" sina bevis för att passa sitt argument. Det händer att alla gör det här misstaget ibland. Vilket bygger på en sorts bekräftande självförvrängning. Så kallad "self-serving bias" på engelska. Sånt här kan drabba även den bästa. Vilket är varför problemet är så farligt. Tekniskt behöver man inte tycka eller tänka något alls för att sådant här ska inträffa. Människor gör så oavsett om vi kan hjälpa det eller inte.



Därför kräver djärva frågeställningar också någon form av självkännedom.


Man kan inte bara häva ur sig vad som helst utan att tänka på konsekvenserna med om man har fel. Vi äger också ett ansvar att kolla fakta till sådant man lär. Psykologin i de tendenser som vänder sig till konspirationsteorier med utgångsläge är mycket manipulativ. Det kan rentav luta åt det psykiatrin kallar machiavellism. Men så får man inte glömma det följande. De flesta är också rädda och känner sig hotade av en mycket främmande värld. Världen står inför extremt stora förändringar i tiden. Det är svårt att hänga med i ett accelererande informationsintag. Vilket gärna spiralerar ut till svåra krishandlingar. Jag menar, vad ska man tro egentligen? Så ta väl hand om varandra där ute. Även om man tycker olika så behöver debattunderlaget på internet mer   fördel  från  tvivel   än någonsin. Det man på engelska kallar "benefit of doubt". Låt inte misstankar och andra elakheter ta förhand innan rationellt tänkande.

- - - - -

Klicka på den understrukna länken för att komma tillbaks till huvudsidan
MODERNA MYTER

 


Kli

1. Konspirationsteorier tenderar att vara överdrivet komplicerade. Genom så kallade mönster där någon beskriver godtyckliga premisser likt "connecting the dots" eller “spindeln i nätet” och liknande. Exakt vad det handlar om framkommer dock sällan eller aldrig som väldigt uppenbar.

 

• Konspirationsteorier involverar gärna extrema antal med element som i verkligheten sker mycket avskilda från varandra.


• I sådana fall är Ockhams rakkniv bra att tillämpa. Många och onödigt invecklade element går i regel att skära av till den enklaste förklaringen. Detta är det mest grundläggande verktyget för alla skeptiska resonemang. Det gäller i högsta grad även konspirationsteorier. Försök alltid att tänka hur samma hypotes kan förklaras fast i enklare termer.

appealtoemotion.jpg
200px-William_of_Ockham.png

 

3. Konspirationsteorier tenderar att blåsa upp små händelser till världsomfattande konsekvenser. Det händer orättvisa och elaka saker varje dag. Var kritisk och ställ dig själv den här frågan. Hur sannolikt kopplar det nödvändigtvis samman med konspirationens totala omfattning? Se det första kriteriet ovanför.

 

• Det finns många exempel på små företeelser som blossar upp till onödigt stora konsekvenser. Stanna upp ett tag, tänk efter. Vad är den egentliga drivkraften bakom ett konspirerande argument?

• De flesta konspirationsteorier tenderar att göra det logiska misstaget
appeal to emotion. Känslodrivna argument vinner enkelt oerhört mycket genomslagskraft, tänk också på vad för sorts skada det riskerar om du har fel. 

Vad är en

KONSPIRATIONSTEORI

 

Teorier om konspirationer har antagligen funnits till så länge människan har levt i samhällen. Vill säga ända sedan den första primaten misstänkte att den andre verkar oärlig med sina intentioner. Detta har i tider lett till onda farhågor som en naturlig bieffekt från vårt sociala beteende. Allt eftersom samhällen växer och bli mer komplicerade expanderar även misstankar om vidare konspirationer. Speciellt med uppkomsten av internationell media och allt mer avancerad informationsteknologi. Det råder ingen tvekan om att tiden vi lever i just nu är mycket speciell, då vi fortfarande står på tröskeln med allt vad det senaste årtiondet hittat på.

Det som skiljer en sedvanlig konspiration från en fullbordad
konspirationsteori kan vara svår att avgöra. Jag har därför sammanfattat sex kriterier som i regel kännetecknar när en teori om konspirationer börjar “balla ur”. Från den här definitionen är det viktigt att veta konspirationsteorier går att särskilja från sansade anklagelser om konspirationer. Det handlar om två relativt snarlika definitioner som kan, men inte nödvändigtvis   måste   leda till ödesdigra konsekvenser.


Men först vill jag bara understryka en sak. Många är också rädda och känner sig hotade av en mycket främmande värld. Världen står inför extremt stora förändringar i tiden. Det är svårt att hänga med i ett accelererande informationsintag. Vilket gärna spiralerar ut till svåra krishandlingar. Jag menar, vad ska man tro egentligen? Så ta väl hand om varandra där ute. Även om man tycker olika så behöver debattunderlaget på internet mer
   fördel  från  tvivel   än någonsin. Det man på engelska kallar "benefit of doubt" — se länken. Låt inte misstankar och andra elakheter ta förhand innan rationellt tänkande.

- - - -

 

 

 

4. Konspirationsteorier tenderar att involvera upprepade händelser som måste tystas ned av extremt många aktiva konspiratörer. Det är oftast inte så enkelt att ha perfekt kontroll på så många detaljer samtidigt som många tror.

 

• Olika typer av institutioner har oftast mindre med varandra att göra än vad många tror. Ignorans är inte en förklaring till hur saker hänger samman.

 

• Att sätta sig emot både nationer, politiker, folkliga och icke-folkliga rörelser simultant höjer ett stort varningstecken. De flesta har inte så mycket gemensamt med varandra som man kan tro. Det krävs oerhört mycket mer energi att sammanfoga en agenda på olika samhällsinstanser än vad de flesta förstår.


• Mycket få människor är av naturen psykopater. De flesta vill sannolikt inte mörda en större del av världens befolkning bara för att makt och pengar. Som exempel med vaccinations- och chemtrail-konspirationen.

250px-Karl_Popper.jpg

William av Ockham

myntade rakknivs-principen på 1300-talet.

 

5. Konspirationsteorier tenderar att vara omöjliga att motbevisa. Om en teori omöjligt kan bli fel, hur kan man i så fall testa om den är rätt?

 

Falsifikationsprincipen blir i dessa fall avgörande. Om en teori går att motbevisa så går den också att testa och att se efter. Något som vetenskapligt klassas som ett stärkande element. I motsats till teorier som ingen kan testa alls.

• Personer som själva tror på konspirationsteorier blir lätt besatta av teorins omfattande sammansvärjningar. Det blir liksom svårt att se “skogen för alla träd”. Sällan eller aldrig stöter man på någon som försöker motbevisa sig själv i ett försök att faktiskt stärka sin egna övertygelse.

• Konspirationsteorier motiveras gärna av paranoia snarare än intellektuell nyfikenhet.

webFalsifiaktionsprincipen-01.jpg

 

2. Den eller de skyldiga som anklagas ligga bakom konspirationen fordrar något som liknar övermänskliga krafter. Ofta i termer av kunskap eller kontakter mellan enorma nätverk som nödvändigtvis  inte måste  hata hela mänskligheten som utgångsläge.

 

• I sådana fall lämpar det sig att ta ett steg tillbaka och tänka efter. Under hur pass sannolika omständigheter sker detta egentligen?

 

• Om teorin involverar agenda som exempel att erövra hela världen, eller förgifta mänskligheten in i det sista - det ger knappast teorin större trovärdighet i förhållande till människors verkliga kapacitet.

 

• Kom ihåg att media (i synnerhet sociala medier) i regel riktar människors uppmärksamhet till extrema sensationer. Det stimulerar folk att fantisera i sensationella termer. Tänk så här; världen är i regel ganska tråkig och vanlig — en insikt som torde ta ner människors förväntningar från "det fantastiska" till något mer sansade slutledningar.

 

6. Om teorin innefattar element av ideologiskt eller religiöst sett   extrema   motiv — speciellt sett från sådan magnitud som presenteras bland de tidigare punkterna. Det reser i regel är ett stort varningstecken!

 

• Vissa konspirationsteorier tenderar att maniskt kretsa kring ett politiskt tema. Till exempel globalism, trumpism och nazism i kombination med vilda spekulationer. Det ser verkligen inge vidare ut. Men ofta överdriver också människor utan att på riktigt mena det bokstavligen   konspirerar   på en så pass sofistikerad nivå.

 

• Ideologier fungerar så att de berör människans moraliska längtan och förhoppningar. Precis som teorier existerar dessa i våra tankar - liksom konspirationsteorier. Det är lätt att blanda samma dessa med varandra.

- - - - -

Personer som kommer från en religiös bakgrund tenderar att måla upp icke-troende som smutsiga materialister. Personer som kommer från en sekulär bakgrund brukar måla upp religiösa som dogmatiska fundamentalister. Personer med vänstervärderingar brukar svartmåla högervärderingar med fascistiska tendenser. Personer med högervärderingar brukar svartmåla vänstervärderingar med kommunistiska tendenser. Ni vet, den vanliga visan som går...

Reductio ad Hitlerum eller "nazistargumentet" har blivit en klassiker vid det här laget. Kommer du från en viss världsåskådning så är det vanligt att det målar upp en demoniserad version av den "perfekta motståndaren". Det kommer från ett annat äldre argumentationsfel som lyder accusation by association. Avgörande folksamlingar blir således kategoriskt dömda på förhand. Det menar att reducera motståndarens position genom att koppla dem samman med olika typer av despoter. På så vis göra dem skyldiga till så kallade "tanke-brott mot mänskligheten". Annorlunda versioner riktas även mot sådana som Stalin, Mao eller Pol Pot. Hitler råkar bara höra till titeln.

 

thetexassharpshooter.jpg

Karl Popper är en känd vetenskapsteoretiker som visade hur en teori faktiskt blir starkare om den går att motbevisas.

Adolf_Hitler_Berghof-1936.jpg