MEDVETANDEFILOSOFINS HISTORIA
I korta termer
- - -
ANTIKEN
Precis som mycket annat utgår den västerländska kulturen från det antika Grekland. Medvetandefilosofins historia startar på år 350 före Kristus. Då Aristoteles gjorde sin stora avhandling om själen. De Anima, som originaltiteln lyder från latin. Vilket kom att influera mycket av hela medeltidens syn på människan fast ofta vridet utifrån ett religiöst perspektiv. Det som gör Aristoteles verk aktuellt i historien kommer dock från dess tendens att inte blanda in andliga eller religiösa termer i hans studier och medvetandet. Om det finns något som tidigast kan efterlikna ett vetenskapligt synsätt på medvetandet så börjar det med denna avhandling. Ett perspektiv som jag vet är kontroversiellt efter somliga historiker som hävdar att begreppet psychē (ψῡ́χω), själen; snarare borde översättas till “livskraft” från Aristoteles beskrivning. Många filosofer hoppar därför över alla de föregående teorier om medvetandet innan renässansens tid. Därför att debatten om själens angelägenheter anses vara vara laddat med mycket mystiska tendenser. Influenser som senare tolkats om av senare kristna filosofer utan grund till en vetenskapligt förankrad verklighet.
I avhandlingen startar Aristoteles tydlig med att definiera vad idéer, känslor och tankar betyder i förhållande till de fem olika sinnena. Efter den följande ordningen; syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Mycket av Aristoteles är förlegat idag. Samtidigt konstaterar han tydligt att livet och själen omöjligt kan skiljas från varandra. På samma sätt som känslan omöjligt kan skiljas från kroppen eller tanken omöjligt kan skilja linjen från ytan. En liknelse som föreslår att abstraktioner existerar bundet till ett konkret medium. Många har sedan dess föreslagit att kroppen är beroende av själen för att leva. Men inte alltid tvärtom. Som exempel hävdade Platon under samma tid att själen är odödlig, oberoende av kroppen. Aristoteles svarar med att orsakasammanhanget går i båda riktningarna. Inte bara till fördel åt en odödlig själ. Båda behöver konsekvent varandra för att aktualisera en livsform.
“No Brain, never mind”
Aristoteles gick därför till historien med att syfta på tankeverksamheten som ett bio-psykologiskt fenomen.
- - -
MEDELTIDEN
Thomas av Aquino anpassade senare Aristoteles filosofi till kristendomen i Europa. Medvetande-filosofin skippar i regel medeltiden eftersom begreppet om själen antar en totalt annorlunda riktning från det vetenskapliga paradigm jag hävdar Aristoteles grundande. Hur man tolkar medvetandet från själen blir i detta fall en högst filosofisk fråga. Men inget som angår det tekniska medvetandet som faktiskt eftersträvar att förklara och bryta ner psykets beståndsdelar till mindre element. Religiösa läror i ämnet sysslar sysslar sällen eller aldrig med den här typen av analys som jag menar bedriva på Livsfrågor. Åtminstone inte på den sidan som handlar om teoretisk filosofi.
Huruvida finner jag etymologin, alltså den språkhistoriska utvecklingen av termen själ extra intressant.
- - -
RENÄSSANSEN
...
- - -
MODERN TID
...
TE1 "Det drunknande barnet"
1a)
En dag när du har köpt nya skor bestämmer du dig för att testa dem med den promenad i parken. I parken går du förbi en damm. När du kommer närmare ser du någon som skriker i vattnet. Ingen annan finns i närheten. Du rusar fram och ser ett barn som håller på och drunkna. Utan att tänka efter hoppar du i med de nya skorna och räddar livet på barnet. Efteråt står det i tidning om din bragd och alla i stan berömmer dig som en hjälte!
2b)
Låt oss hypotetiskt föreställa du aldrig köpte de där nya skorna. Kanske de kostade runt tusen kronor eller så. Vad hade du kunnat göra för dom pengarna istället? Du vet om en hjälporganisation som skänker medicin mot malaria i tredje världen. Lyckas därmed rädda livet på tio barn istället för ett!
Efteråt vet ingen vad som skett, utom din kompis som kommenterar dina gamla skitiga skor...
‣ Sammanfattning av "Det drunknande barnet"
Varje dag dör det omkring 6000 barn i fattigdomsrelaterade orsaker. De flesta i-landsmänniskor är väl informerade om läget i världen. Hundra kronor kan enkelt rädda livet på ett fattigt barn under rätt omständigheter. Liksom tusen kronor skulle potentiellt gör det samma på tio barn... Så gott som alla är överens om de skulle tänka offra något när det hände i deras direkta omgivning. Men otroligt få applicerar den samma principen på vad som sker på global nivå.
‣ Hur kan det vara så en människas liv betyder mer än tio?
- - -
TE2 "Stridspiloten"
2a)
Tänk dig en erfaren stridspilot som ska ut på ett uppdrag. Uppdraget går ut på att bomba ett visst antal faciliteter. Men exakt vad det går ut på eller i vilket syfte får han aldrig veta. Den enda ordern är att målen måste förstöras för att uppdraget ska slutföras. I vanlig ordning tar han av och gör precis som han blev beordrad. När piloten kommer hem till hangarfartyget utdelas han med ännu en utmärkelse för väl slutfört uppdrag.
2b)
Låt oss hypotetiskt föreställ oss uppdraget inte gick som det skulle. Precis efter piloten passerar fiendens gräns blir han nerskjuten och faller till marken med fallskärm. Bakom fiendens linje tas han till fånge av lokala civilister. En familj håller piloten inlåst i en källare. Där hittar piloten en spade som nöter upp repen vilket håller honom fastbunden. När fadern i hemmet kommer ner för och se efter piloten så använder han spaden i ett bakhåll och slår till sin förskräckelse ihjäl mannen. Uppe i huset möter piloten fyra unga personer till. En kvinna, en flicka och två äldre pojkar. Dom är civila men en utav den står med ett jaktgevär. Livrädd för sitt liv slår sig piloten ut och flyr tillbaks mot gränsen in i säkerhet.
Med alltså fem brutalt sönderslagna människor på sitt samvete...
‣ Sammanfattning av "Stridspiloten"
I krig stukar hundra tusentals med civila offer under orättvisa konflikter. Målet piloten skulle bomba innefattade omkring 400 blandade civila byggnader. Antalet stupade i attacken beräknades runt 5000 män, kvinnor och barn. Fabriker, infrastruktur, gårdar samt ett sjukhus.
När piloten kommer hem efter ett lyckat uppdrag saluteras han som hjälte. Men knappast efter den mer traumatiska upplevelsen med den ihjälslagna familjen.
‣ Hur kan det vara så fem människors liv betyder mer än fem tusen?
- - -
TE3 "Picassotavlan"
3a)
En kväll åker du förbi ett brinnande hus. Det är en stor och lyxigt herrgård uppslukad i flammor. Du vet huset tillhör en känd konstsamlare, men ingen hjälp har ännu anlänt till situationen. Du stannar och ser tio människor instängda i ett rum. Dörren till detta rum har gått i baklås och folket riskerar att brinna. Du måste agera snarast, det handlar om enstaka minuter!
3b)
Men låt oss nu hypotetiskt föreställa oss följande alternativ. Väl inne i huset ser du en mycket dyrbar konstklenod — en Picasso! Du vet den är värd minst tio miljoner euro, men befinner sig i ett rum på den motsatta sidan av herrgården. Huset är stort. Även detta rummet handlar om enstaka minuter bort innan eldsvådan tar konstverket. Du hinner alltså inte rädda både människorna och picassotavlan samtidigt.
‣ Sammanfattning av "Picassotavlan"
Tio miljoner euro kan potentiellt rädda livet på hundra tusentals med människor. Det skulle rentav kunna investeras i en helt ny hjälporganisation som i tiden skulle kunna generera ännu mer pengar! Men det självklara valet är inte och låta de instängda människorna inne...
‣ Hur kan det vara så tio människors liv betyder mer än hundra tusentals människors liv?
TRE ETISKA TANKEEXPERIMENT
Frågan lyder:
Kan någon åskådning förklara varför människor reagerar som de gör utifrån dessa tankeexperiment i etik?
TE# står för tanke-experiment + Alternativ (a) eller (b)
TE1 "Det drunknande barnet"
Är en människas liv mer värt än tio?
Alternativ (a) eller (b)?
TE2 "Stridspiloten"
Är fem människors liv mer värt än femtusen?
Alternativ (a) eller (b)?
TE3 "Picassotavlan"
Är tio människor liv mer värt än hundratusen?
Alternativ (a) eller (b)?
Detta är mycket kontroversiellt!
Enligt bioetikern Peter Singer är slutsatsen redan klar. För honom är resonemanget ett medvetandehöjande exempel. En bot mot den misär som råder globalt på grund av ineffektivt fördelade resurser. Han är sekulär humanist, och bland annat en av dem som grundade Green Peace. Professor Singer förespråkar också något han kallar effektiv altruism.
Hur kan det vara så ett liv betyder mer än tio för de flesta människor i dessa fall?
Hur reflekterar olika ideologier på detta experiment? Vad beror det på och vad visar det om vår mänskliga natur?
Detta är ett så kallat tankeexperiment. Det betyder man försöker föreställa sig en händelse som inte nödvändigtvis behöver överensstämma med verkligheten. Syftet är att utforska möjliga konsekvenser utifrån de principer som experimentet sätter upp. I detta fall hur människor reagerar under olika etiska dilemman. Alltså får man inte ändra på detaljer eller kommer på alternativa handlingar. Det ämnar strikt att betänka principen bakom de påhittade scenariona. Inte det bokstavliga fallet.
Det drunknande barnet är endast det första experimentet i en serie som ämnar påvisa samma princip.
TE# står för tankeexperiment