textfield_midLong-02.jpg
textfield_bot-01.jpg
textfield_midLong-02.jpg
textfield_top-01.jpg

MENTALA  ILLUSIONER

Del 1

- - -

De flesta människor går med uppfattningen de tror sig förstå förstår hur deras medvetande fungerar. Jag vet att det kan känna läskigt att ifrågasätta den här sortens befattningar. Men som exempel finns det människor som spenderar hela sina liv åt att studera psykologi på universitet utan att komma underfund med sig själva. Det samma gäller minst sagt även något så intimt som våra egna medvetanden. Tar man det ytterligare steget mot att försöka koppla samman psykologin med neurologin uppstår det ytterligare svåra frågor. Sanningen är att ingen riktigt vet hur medvetandet fungerar — åtminstone inte i sin totala helhet. Jag har därför skapat den här sidan för att visa lite om de enklare fördomar som går att spräcka hål på.


Inledningsvis måste jag varna för att det kan verka aningen stötande att hantera denna typen av självförvrängningar. Just därför att dilemmat egentligen inte rör sig ute i världen, utan inom oss själva. Vi ser saker på grund av kognitiva självförvrängningar. Inte för att det är fel på världen, utan för att våra hjärnor är hårddragna att anta förutbestämda slutsatser. Instinkter som kan översättas till rena fördomar. Finns det något vi lärt oss av vetenskapens tidigare upptäckter så bryter det gärna mot våran vardagliga intuition. Tyvärr råkar det vara så att den intuitiva uppfattningen inte gör oss till stor nytta om man vill förstå vad som rör sig under ytan av saker. Speciellt när det handlar om det samma  subjekt  vilket vi använder för att begripa oss på alla övriga element, medvetandet.

De flesta illusioner på denna sidan är så kallade optiska illusioner. Vilket menar att illusionen uppstår i den delen av hjärnan som är kopplad till synen. Temat går dock djupare än så. Meningen är att dessa exempel ska riva ner allt om vad du tidigare trodde var sant, i förhållandet mellan den yttre verkligheten och ditt medvetande. Lättast att påvisa sådana fenomen går genom det visuella mediet. Det finns även andra illusioner som kopplar till andra sinnen, samt abstrakta sinnen som inte lätt går att visa med bilder. Så häng gärna med till slutet av sidan vilket knyter samman en teori med resten av medvetandet i sin större helhet.

Beroende på hur illusionerna uppstår delar forskarna upp olika sorters optiska illusioner från varandra. Formellt har jag valt att kalla detta denna sidan för mentala illusioner, eftersom det egentligen är det större helheten av medvetandet som jag ämnar att rekonstruera med dessa exemplar. Alltså inte bara den typen av illusioner som utgörs av bilder. Vetenskapligt rör det sig främst om tre kategorier; kognitiva, psykologiska och fysiologiska illusioner. Under dessa kategorier finns det även fyra ytterligare underkategorier; fiktiva, tvetydiga, förvrängningar och paradoxala illusioner. Tekniskt sett skapar det tolv separata typer av optiska illusioner... se schemat inunder.


Men för att göra det enklare så har jag delat upp dem lite mer godtyckligt enligt den kommande texten.

- - -

webOptiskaIllusioner-01.png

Kognitiva illusioner uppstår när antaganden om välden inte kan bestämma sig för vad som sker i verkligheten. Olika erfarenheter kolliderar i det undermedvetna som leder till underliga resultat.

webKognitivaIllusioner_kategori-01.png

Psykologiska illusioner uppstår i sammanhang av upplevda rörelsemönster, vilket kan få stilla motiv att se ut som de flyttar på sig. Animationer, efterbilder och motion blur fungerar på detta vis.

webPsykologiskaIllusioner_kategori-01.pn

Fysikaliska illusioner uppstår utanför våran neurologi, i den fysiska världen innan det tas upp av hjärnan. Överstimuli kan även avlösa så kallade efterbilder som liksom fastnar på sinnet en kort tid. Det studsande ljudet av eko är en fysikalisk illusion Liksom ljuset när det bryts i ett glas med vatten.

webFysiologiskaIllusioner_kategori-01.pn

Världen innehåller näst intill oändligt mycket mer detaljer än våra sensoriska organ kan hantera. Samtidigt, om det inte var för våra sinne vore medvetandet totalt avskuren från den fysiska omgivningen. Från en logiskt sett skeptisk synvinkel kan du egentligen aldrig veta säkert om vi kan vara säkra på något alls. Från en filosofiskt sett positivistisk synvinkel måste vi ändå komma till slutsatsen att i alla fall någon sorts kunskap är möjlig. Någonstans mellan skepticism och logisk positivism torde naturens mysterier uppenbara sig. Det råkar bara vara så, att desto djupare vi gräver, desto underligare blir det....

Ta synen som exempel. Forskningsstudier har visat att ögat tar in hundratusentals med bitar av data varje sekund. Men endast en liten bråkdel av det här berör sedan våra medvetanden. Denna datan måste sedan tolkas om till användbar information. Allt det här sker undermedvetet, komplett utanför vad man annars kulle kalla intuition. I ett enkelt experiment visar neuroforskaren Beau Lotto hur hjärnan liksom  styckar  upp dessa "bitar" av data till separata signaler. Se GIF-animationen inunder. Studera motivet mycket noga...

Vad är det som sker mellan objekt #1 och #2?

webOptiskIllusion_form-03.gif

Tänk att du befinner dig i baksidan av ditt öga. Där ljuset från animationen bildar en avbild som projiceras mot din synnerv. Från strömmen av data som registreras i din hjärna framkommer båda objekten som totalt identiska. Detta beror på att resultatet av datan som visas inte tar hänsyn till övriga omständigheter från hur bilden är sammansatt. Du ser att objekten i själva verket är ett resultat av komplett annorlunda former. Den vänstra kuben är egentligen orange, den andra är citrongul. Detta är en kognitiv illusion. Därför att i verkligheten vet du att resultatet av objekten beror på totalt olika ting. Formen av objekt #1 syns som exempel genom en grön transparent skiva. Formen som gör objekt #2 syns igenom en annan skiva med rosa färg. Du vet från den logiska sammansättningen att locken som ligger bakom skivorna är orange respektive citrongul — vilket skapar illusionen av att båda verkar ha samma smuts-rosa färg. Även fast resultatet ljuger. Bländverket som uppstår bidrar till det som man kallar för förvrängande illusioner. Förklaringen hur detta kan ske finns i RGB skärm-illusionen.

Objekt i den fysiska verkligheten fungerar på samma vis. Skillnaden är att det rör sig om näst intill oändligt många olika synvinklar som det samma motivet visas på bilden hade kunnat  representera i verkligheten. GIF-animationen är uppenbarligen konstruerad. Med det gäller även upplevelsen av det samma som din hjärna plockar samman och processerar datan som din öga tar in...

... Inget utav formerna i GIF-animationen ovan existerar tekniskt sett utanför ditt medvetande. All data som ögat fångar in är essentiellt meningslöst utan något som tolkar det. Utan att du tänker på det fångar hjärnan in datan som ögat producerar via elektriska impulser. Dessa sorterar sedan i en serie av olika "utdrag". Dessa utdrag sker totalt i det undermedvetna ända tills  Medvetandefilosofen Daniel Dennett kallar det för the multiple draft model.

 - - - 

RGB skärm-illusionen

 

RGB-illusionen lurar folk att tro de ser till färgen  gult  på sin datorskärm. I verkligheten existerar det inget gult någonstans på denna skärm. Eller på någon annan RGB-baserad skärm för den delen. Endast lysdiodrar med färgerna rött, grönt och blått. Med hjälp av en additiv teknik går det att lura hjärnan att registrera andra färger som inte bara är R, G och B. Illusionen är superb. Ett faktum som påvisar hur ypperligt lätt det är att lura hjärnan att uppleva något annat än vad som är sant. På bilden visar diagrammet vart färgerna ligger i skärmens fulla spektrum. Genom att kombinera ett svagare ljus av rött och grönt kan det imitera vad hjärnan uppfattar som “gult”.

För ögats skull faller illusionen in perfekt. Människan har nämligen endast tre olika färgtappar som klarar av att registrera respektive färgton. Rött, blått och grönt. Upplevelsen av fler "färger" uppstår alltså endast i hjärnan. RGB-skärm illusionen är ett ytterligare exempel på kognitiv illusion.

RGBskala-01.png
webLCDskärm-01.jpg

Närbild på diodrar i en LCD-skärm

Andra djur har en förskjutning i färgspektrumet. Som exempel ser insekter blått, grönt och ultraviolett istället för rött. Människor kan förnimma en liten del av detta ljusspektrum, vilket vi upptäcker som vanligt violett ljus. Det som går över violett är vi totalt blinda för. Sen finns det fler mystiska djur som har många fler olika typer av färgtappar i ögat. Som exempel har mantisräkan denna förmågan att skåda ett otroligt mycket bredare segment av ljusets spektrum än det människor kan se.

Datan som tas in i ögat innehåller detaljer som aldrig annars kan återskapas någon annan stans. Inte ens med datorer finns det någon chans att vi kan replikera originalet. Enligt 1700-tals filosofen George Berkeley är det till och med omöjligt i princip. Detta beror på att resultatet av ett ljusfenomen kan anta näst intill ett oändligt antal med perspektiv. Grundat på samma princip som den tidigare GIF-animationen ovan, den med objekt #1 och #2. Enligt Berkeley existerar dessa former och färger endast inom oss själva. Datan som kommer in från den yttre världen är för honom totalt meningslösa utan ett medvetande. Det medvetande som avkodar ljuset till användbar information.

Titta på den nästkommande GIF-animationen nedan. Du har en sekund att upptäcka rovdjuret i djungeln innan den anfaller och dödar dig!

Mantisräkan har inte mindre än sexton olika syntappar i sitt öga. Jämfört med människan

som bara har tre.

webOptiskIllusion_färg-02.gif

Det är lätt att se varför färgseendet har visat sig vara avgörande för människans överlevnad. Det gäller inte bara rovdjur, utan förmågan att skilja på giftiga bär och frukter. Färgstarka insekter och ormar varnar ofta med att signalera med starka färger.

George Berkeley var den samma filosofen som kom på tankeexperimentet med trädet som faller i skogen. Med slutsatsen om  ingen  finns där som  hör  när trädet faller så existerar inte ljudet av händelsen på något vis. På Berkeleys tid kom han fram till något som kallas subjektiv idealism, med slutsatsen att den fysiska verkligheten omöjligt existerar. För honom är bokstavligen allt medvetande. Det är en filosofi som klassas närmare till det rationella förståndet. Med extra vikt på just  filosofisk rationalism, eftersom det antar att det rationella antagandet först och främst existerar i våra medvetanden. Tron på en fysisk teori  bortom  vårt medvetande verkar således alldeles för långsökt för den typen av tänkartradition som antar filosofisk idealism.

Personligen tror jag inte på filosofisk idealism. Från en vetenskaplig position går det inte att tala om naturen utan en teori om livlösa krafter som interagerar med varandra — krafter nödvändigtvis existerar utanför våra medvetande förmågor. Jag tror inte heller att verkligheten är fundamentalt subjektiv. Det finns med största sannolikhet något utöver det subjektiva medvetandet som inte beror på den knappa åsikten. Samtidigt som jag förstår att en sådan teori också kräver otroligt mycket mer av oss själva för att teorin någonsin ska bli gripbar. Mer om det här temat skriver jag om på sidan om en objektiv verklighet. Klicka på den understrukna länken för att se efter.

webMantisräkan-01.jpg
textfield_midLong-02.jpg
textfield_midLong-02.jpg
textfield_bot-01.jpg
textfield_top-01.jpg
textfield_midLong-02.jpg
textfield_midLong-02.jpg

Objekt #2 →

Objekt #1 →

webPareidoliaJesus-02.jpg

FIKTIVA ILLUSIONER

 

 

 

 

 


Fiktiva illusioner hör till den mest populära typen av mentala illusioner. Vilket handlar om den sortens påhittade eller konstruerade illusioner, den typen som människan själv skapat. Taget att synen är det primära sinnet som människor använder sig av. Genom att fiffigt konstruera ett motiv som bryter mot rationella regler, kan man lura medvetandet att anta något som blir en konflikt mellan separata motiv. I hjärnan framkommer de olika motiven som  mönster. Detta är en mycket viktig slutsats när man studerar neurologin som kopplar våra sinnen till medvetandet. Metaforiskt fungerar det mycket som ettor och nollor en dator. Motivet, liksom ett "objekt" när det upplevs i hjärnan äger i sig självt inga essentiella egenskaper. Det som händer i verkligheten representeras av olika strömmar av signaler. Beroende på vilken signal du lägger mest fokus på, så skiftat motivet mening i ditt medvetande. Meningen sitter alltså inte i objektet som du betraktar — utan i dig själv. 
 

"Det sitter i betraktarens öga"


Hjärnans huvudsakliga funktion går ut på att känna igen olika sorters mönster. Vad ett  "mönster"  i sin tur tolkas som är i regel subjektivt. Uppkomsten av språk och kulturella uttryck visar dock hur de flesta ändå brukar kunna komma överens om vad de flesta saker ser ut som. Ta som exempel tekningen med de två händerna som ritar varandra nere till vänster. Det råder ingen tvekan om vad motivet strävar att efterlikna. Detta även fast det uppenbarligen inte kan existera i verkligheten. Våra hjärnor är således mycket duktiga på att registrera motivets betydelse trots att det egentliga objektet bygger på illusionen med blyerts på ett simpelt papper. Alla motiv uppstår dock inte med mening. Se som exempel de två paprika halvorna under hand-teckningen. Dessa uppstår spontant, utan att någon nödvändigtvis intenderat att paprikorna ska bilda två skräckslagna ansiktet.

webFiktivaIllusioner-01.png
webFiktivaIllusioner-02.jpg

 

Exemplaren ovan med lastbilen och segelbåten grundas på något som kallas ponzoillusionen. Illusionen uppstår i våra medvetanden från ett perspektiv som verkar tvådimensionellt, via en platt avbild som bildas i syncentrum när ögat fångar in ljus. Intuitivt begriper hjärnan inte alltid att två lika stora objekt i synfältet i själva verket skiljer sig från varandra från en tredje dimension. Djupet framkommer inte alltid så tydligt när hjärnan påträffar denna sortens konflikter. Perspektivet kan således avleda personen att tro lika objekt har samma volym eller storlek även fast de skiljer sig från varandra drastiskt. I Beau Lottos experiment visar han hur sammanhanget kring ett upplevt

webPonzoIllusionen-01.png

objekt är avgörande för att vi ska förstå dess mening. Kontext mellan data spelar alltså stor roll för hur hjärtan sorterar upp information. Lika är inte alltid samma.  Men det beror även på perspektivet som betraktaren antar.

Genom att manipulera med proportioner, kontext och perspektiv så går det att skapa den sortens motiv som vi ser på vilden ovan. Jag talar om i synnerhet ölflaskan på lastbilen och segelbåten på marken. Konstnärer har länge bemästrat den här tekniken som uppstår med proportionerliga illusioner. Illustrationen till vänster kallas för ponzo-illusionen.

Objekt #2 

Objekt #1

Proportionerliga illusioner
 

Proportionerliga illusioner räknas i kategorin med kognitiva förvrängningar. Ett exempel på sådana uppstår när ett litet objekt ställs i en riktning framför ett mycket större objekt. Omgivningen får det att verka som båda objekten befinner sig lång ifrån varandra. Djupet som inte syns i en tvådimensionell avbild på hornhinnan får åskådaren att tro något  annat  försiggår än vad som sker i verkligheten. Ett annat ord för det här kallas i filmbranschen för forcerat perspektiv. Den samma metoden filmskaparna använde i Härskarringen (2001) för att lura kameran att tro Gandalf är väldigt mycket större än en hob.


Kolla in videon från Vsauce med The Sydney Opera House Illusion.


Båda prickarna i mitten av figurerna till höger är exakt lika stora. Men sam-

anhanget spelar roll. Eftersom den översta omges av stora cirklar verkar 

den mindre. Det motsatta gäller pricken i mitten av den nedersta figuren.

webProportionsIllusionen-01.png
webForcedPerspektive-01.jpg

När de filmade denna scenen sitter egentligen Frodo cirka en meter bakom Gandalf på kärran. Kärran är ombyggd så den vänstra stolpen vid Frodo är mycket större än den högra som sitter närmas Gandalf. Perspektivet döljer förskjutningen i djupet av bilden eftersom filmen endast visas i två dimensioner. Problemet är att kameran blir låst vid exakt det här lägen. Det går aldrig att rotera eller flytta motivet nämnvärt åt sidorna. En sådan rörelse skulle genast avslöja illusionen.

 

Motivet från Härskarringen presenterar en kombination av kognitiv-fiktiv illusion. Perspektivet grundas från den kognitiva illusionen att personerna sitter bredvid varandra, medan den fiktiva illusionen utgörs av J.R.R Tolkiens småväxta hobbit-fantasi. På bioduken föreslår sammanslagningen av dessa moment en mycket övertygande scen.
 

 

Tredimensionella illusioner blir svårare för folk som

tänker mycket i 3D


En av mina favorit exempel på kognitiva illusioner är Shepards bordsillusion. Bäst visat genom den här videon som jag hittat på YouTube. Sällan märker man så tydligt hur medvetandet låter sig luras av hjärnans fördomar. Det vänstra bordet ser ut att vara smalare än högra. Men det stämmer inte. Båda borden har exakt samma area, längder på vardera dimensioner samt vinkel i alla hörn! Ytorna är i verkligheten identiska.

Principen från denna illusionen är den samma som lurar hjärnan i Müller-Lyers illusion. Ändarna på linjerna lurar åskådaren att missförstå sammanhanget vilket bildar illusionen att dem är olika långa.

Det som skapar illusionen kommer från sammanhanget mellan bordsbenens förhållande till bordsskivan. Principen från denna illusionen är den samma som lurar hjärnan i Müller-Lyers illusion. Ändarna på linjerna lurar åskådaren att missförstå sammanhanget vilket bildar illusionen att dem är olika långa.

Illusionen gäller inte folk från alla kulturer. Studier har visat att människor som inte växer upp i sam-

hällen med mycket geometriskt raka och kantiga linjer omkring sig inte påverkas av den här per-perspektivförvrängningen. Som exempel har forskare noterat att zulufolket i östra Sydafrika inte påverkas av Müller-Lyers illusion. Eftersom de sällan vistas i miljöer med västerländsk arkitektur så antar inte deras hjärnor ett sådant perspektiv, vars djup i bilden underbygger förutsättningen som skapar illusionen.


Det finns flera möjliga förklaringar till det här fenomenet. Den vänstra bilden inunder visar hur hjärnan möjligtvis antar former som en sluten enhet. Där spelar lagen om slutenhet en avgörande roll. Pilarnas riktning i förhållande med linjen lurar hjärnan att tro det påverkar också den röda linjen.

Den högra bilden inunder visar en annan teori som involverar människans förmåga att gestalta tredimensionella objekt i rummet. Båda de röda linjerna är lika breda. Men hjärnan vill anta att nära liggande objekt verkar större än fjärran objekt. I fallet med Shepards bordsillusion misstänker vissa psykologer att djupperspektivet spelar en annan avgörande roll.

webMüllerLyer_illusionen-01.png
webMuellerLyer_illusion-02.png

- - -

Gestaltpsykologi

Tricket går ut på att bilden som ögat tar in inte är det samma som avbilden i ditt medvetande. Hjärnan använder sig nämligen av en lång rad av gestaltningsregler, vilka gör förutfattade antaganden om det du ser. Dessa lagar [om man får kalla det så] omfattas av ett antal principer. Visuella principer som exempel lagen om anslutning, lagen om likhet, slutenhetslagen, lagen om symmetri, också vidare. Klicka på länkarna för beskrivning av fenomenet. Avbilden från den egentliga bilden som dyker upp i medvetande framställs med en sorts lustig förvrängning.

webGestaltPsykologi-01.png

 

I professor Dennetts fame in the brain-analogi, talar han om att psyket konstruerar sin uppfattning av världen via uppsättningar av förväntningar.  Man skulle kunna kalla det för medvetandets centrala "gravitationspunkt". Vilket konstant befinner sig i metamorfos från det förekommande tillståndet till nästa, grundat på principer som hjärnan begriper bland annat från tidigare erfarenheter. Erfarenheter som kan tänkas bildas från både kognitiva slutledningar liksom genetiskt ärvda principer. Hjärnan vill nämligen anta en lång rad olika mönster och rörelser på förhand. Ansiktsuttryck och kroppsrörelser finns mer eller mindre inprogrammerat från födseln.


Från videon inunder förklarar Florian Ortkrass att hjärnan behöver ytterst lite information för att uttyda otroligt mycket från ett rörligt mönster. Som exempel kan endast fjorton punkter avgöra om en person står still, går, springer, haltar, om det är en man eller kvinna. Punkterna kan hänvisa till humör och beteende, liksom mycket annat om ålder eller om personen är skadad, krum eller uppmärksam på något annat i omgivningen...

En annan favorit kommer från Kanizsas illusioner. Dessa bygger på en typ av uteslutande logik som hjärnan undermedvetet fyller ut med geometriska mönster. Ingenstans existerar det en komplett trekant, fyrkant eller kub någon av de nedanstående bilderna. Illusionen är kognitiv, vill säga att formen endast existerar i hjärnan hos åskådare som upplever en sådan avbild. Resultatet kommer från det som gestaltpsykologin kallar den goda kurvans lagObservera att de två högra objekten inunder går att tolka som tredimensionella objekt. Neckers kub enligt Kanzsias illusion fungerar på samma sätt, fast med en uteslutande metod som lämnar åtta hörn fria åt tolkning. Morgonstjärnan längst till höger gestaltar en tredimensionell sfär. Bildens motiv lämnar alltså inte bara ett platt objekt för tolkning. Utan att det bildar ett djupt- sfäriskt objekt öppet för tolkning.

Allt detta sköter hjärnan totalt utanför våran med-vetna uppmärksamhet. För att sätta en komplett teori om medvetandet i kontext måste man begripa vilken enorm mängd data som hanteras i det undermedvetna.
   Se resten av hela videon på
Intelligence Squares sida.
   Videolänk:

Daniel Dennett on the Evolution of the Mind, Consciousness and AI

webKanzsiasIllusion-01.png

Ingen triangel existerar i denna bilden. Hörnen lämnar endast ute formen av något som din hjärna självmant hittar på egen hand.

Ingen kvadrat existerar i denna bilden. Cirklarna klipper istället ut 90° i var-

dera hörn som ger illusionen av ett fyrkantigt objekt.

Ingen kub ser i verkligheten ut

på detta vis. Illustrationen saknar nämligen perspektiv. Från en ortografisk synvinkel blir det tvetydigt vad som stämmer.

Sfären på denna bilden är komplett påhittad. Tagg-arna bildar illusionen av en "morgonstjärna". Men skenet bedrar.

webBokstäverISyntax-01.png

- - -

 

 

 

 

 

 

 

Kan du läsa meningen ovan? Om du kan fylla i de bokstäver som saknas så beror det inte på att någon ämnade att det skulle stå så. Detta är en ytterligare illusion. Illusionen beror på att dina tidigare erfarenheter med språk tillåter dig att anta vad som ska stå. Men egentligen existerar inte den informationen i meningen. Kanzsias illusion fungerar teoretiskt på samma vis. Det tillåter ditt undermedvetna att anta vad som fattas "mellan raderna". Detta beror på att hjärnan inte gör praktisk skillnad på bildlig data och språklig data. För din undermedvetna neurologi framkommer hjärnans signaler endast som ännu en ny  "uppgift"  att associera till. Grafiska komponenter, liksom bokstavliga komponenter som saknas i ett budskap kan fyllas in som underförstådda meddelande. Med de kan aldrig ersätta något utöver vad som faktiskt visas på bilderna ovan.

Fiktiva illusioner nyttjar hjärnans fördomar som   "vill"  eller  "strävar"   efter att slutföra somliga mönster. Dessa mönster existerar ingenstans utanför våra hjärnor. Den geometriska formen går omöjligt att replikera från abstrakt princip till den fysiska världen. Enligt Platons idévärld kan vi endast efterlikna idealet med knappa avbilder. Originalet från idén av formen går dock aldrig att kopiera i praktiken. Trekanten, kvadraten, kuben och sfären förblir således endast ett föremål i våran fantasi. Fantasin kastas dock om till något som nyplatonister hävdar är mer "verkligt" än verkligheten. En mycket underlig omkastning av dilemma som jag själv är mycket skeptisk mot. Den kognitiva-tvetydiga illusionen lämnar endast ute formen av ett objekt som våra hjärnor sedan fyller i. Hjärnor opererar så att den gärna fyller i antaganden om bilderna som egentligen inte existerar. Komprimering av data använder sig av dess principer för att göra lagring av information mycket lättare. Du kan läsa mer om detta fenomen på sidan om Informationsteori. Klicka på den understrukna länken för att se efter.

- - -

Pareidoli

Människans hjärna är extremt fixerad vid att finna mönster. Det mönster som hjärnan reagerar tydligast påminner i regel om ansikten. Uttryck och rörelser som tycks förmedla känslomässigt relevanta associationer. Detta är en utav de delar i människans sociala mönsterigenkännings-mekanism som reagerar starkast på stimuli. Det leder till att folk har mycket lätt att projicera ansiktsdrag på livlösa ting. Den här kategorin av igenkänning av abstraktioner man kallas för pareidoli. Som exempel de två paprikahalvorna ner till vänster på den första bilden.

Inom arkitektur och automobilindustrin tänker man mycket på vad dess effekter har för praktisk inverkan på design. Som exempel talar man ofta om vilket  "uttryck"  fronten på en bil utstrålar. Det finns även gott om exempel på hus och andra byggnationer som nyttjar denna denna princip. Det har visat sig vara en så pass grundläggande sak, att våra medvetanden söker efter ansikten, att det är svårt att inte se hur dess effekt. Kortfattat beskriver det mycket om våran inre natur. Till den grad att vi väljer att omforma mycket i samhället efter liknande premisser.

webPareidolia-01.jpg

Det mest hårddragna mönstren i människans neurologi går ut på att känna igen ansikten. Det råder ingen tvivlan om homo sapiens sociala natur måste ha spelat en avgörande funktion för våran överlevnad. Instinkten att känna igen ansikten med olika typer av uttryck är så stark att vi projicerar detta lite överallt i våran omgivning. Forskningen inom artificiell intelligens lägger även ett stort fokusområde på detta. Förmågan att spontant göra associationer tycks vara grundläggande för att simulera intelligenta subrutiner.

Men det finns en mer subjektiv aspekt av denna instinkt som också vill finna andra mer specifika ting. Sådant som grundas på våran personliga övertygelse. Det som skiljer datorer från människor handlar inte så mycket om bara intelligens — förmågan att effektivt slutföra uppgifter. Utan i det biologiska, kulturella och andliga arvet. Vilket individen adopterar sina associationer från. Datorer äger inget sådan ursprung som utgångsläge. Maskiner måste matas med data vilket de känslolöst formaterar till nya resultat. Resultatet kan de omöjligt ta ansvar för. Människan är precis tvärt om på den punkten. Vi föds redan ifrån början med så mycket nedärvda tendenser att det är omöjligt att skilja våran psykologiska bias från oss själva. Jag hade rent av kunnat gå så långt att jag hävdar våra biaser formar den självaste kärnan i våra personligheter. Principen från individens autonoma rätt kräver i sin tur att människan ställs inför rätta när något galet händer på vägen...

webMönsterigenkänningAI-01.png

 

En vanlig förklaring av medvetandet går ut på att jämföra människans beslut med hur datorer löser uppgifter. Detta kallas för datoranalogin. Det missar  dock  några  av  de   mest   av-görande faktorerna som gör människor både ansvarig, samt  fria  i  sin  vilja  att  agera  så. Datorer kan omöjligt hjälpa vilket resultat som slutar upp i den andra änden. Människan måste dock alltid vara uppmärksam på vilka inslag som influerar våra val i livet. Maskiner tjänar därför mer likt en förlängning av oss själva, snarare än separata entiteter, för-mögna att göra autonoma beslut. Det råder stora missförstånd om det här temat som jag skriver mer om på dessa sidor; Två problem med fri vilja och Rationell intelligens med AI.

 

Människans underliggande natur dikteras mycket från biologi. Men en stor del kommer även "ovanifrån" — via ideologiska, kulturella och andliga influenser. Religion kan således spela en stor roll med hur vårat undermedvetna associerar till olika motiv. Pareidolia är ett vanligt fenomen där personer rapporterar att de säger sig blivit inspirerade av sakral ikonografi närvaro eller att Gud kan tänkas ha uppenbarats sig på olika vis. Associationen kommer dock inte från himmelen. Det kan inte hjälpas att våran mänskliga natur fungerar på detta vis. Ett faktum som även går att manipulera enkelt med reklam och andra underförstådda meddelanden i media. Politiska kampanjer frodas i denna sortens symbolik.

jungfruMaria-01.jpg

Diane Duyser tror sig ha funnit den heliga Maria på ett rostat bröd. Den flera år gamla ostmackan såldes senare på eBay för 28 000 dollar.
 

Mentala illusioner påverkar också ideologi
 

I enlighet med neuroforskaren Beau Lottos experiment längre upp på sidan, så kan två identiska objekt tolkas totalt olika beroende på i vilket sammanhang det ställs till. Det gäller även bildspråk och politiskt laddade budskap. Här ser vi ser den samma effekten med ponzo-illusionen och vad som händer när man ställer  objekt  i förhållande till varandra i ett så kallat "forcerat perspektiv". Ett annat sätt att manipulera värderingar med går ut på att associera dess sammanhang symboliskt. Precis som med Jesus ovan. Det är inte min avsikt att vara elak som jag har designat sida på detta vis. Det råkar bara vara sant att olika typer av "sanningar" också kan presenteras på detta vis.

 

Jesus förblir aldrig större än vad-helst den religiösa faktorn förmår honom att verka. Den mentala och sociala processen som associerar till fenomenet kan inte understrykas tydligare än med illustrationen

Kontext spelar roll. Associationer leder inte alltid i den riktning som många förväntar sig. I bibeln hävdar Jesus att han är Gud, både början och slutet av all existens. Symboliskt kan man undra om "alltet" även räknar med framsidan och ändan på en vanlig hund? Vad är allt och inget från ett andligt perspektiv?

- - - -     

Somliga nöjer sig inte med din eviga själ till himmelriket. Många religioner förutfattar även att du ska skänka dina pengar till deras organisation. Politiska institutioner gör tekniskt samma sak. Det är inte svårt att manipulera folk med lovord om något större än livet.

kontextSpelarRoll-01.jpg

inunder.

 

Symbolik går aldrig att tolka i ett totalt vakuum utan samhälleliga föreställningar som associerar till bilder. Det gäller även moderna och ideologiska symboler. Ta tyrrunan som exempel. Under somliga omständigheter symboliserar ᛏ "den enhandade guden". Under annorlunda sammanhang associeras det till NMR:s logotyp som propagerar för vit makt, hat och rasism. Värderingar i ett historiskt kontext som inte ens existerade på den tiden då människor använde runor. Övergången från det ena till det andra är långt ifrån självklar. Kontext spelar således avgörande roll även när det kommer till ett andligt budskap. Varianter av hakkorset har

hittats bland många antika kulturer. Alltifrån de gamla eurasiska religionerna till aztekerna i Sydamerika. Det betyder inget för dessa folkstammar att en senare diktator kapade samma symbol till sin egna orsak. Nazismen kom inte till för än senare under historiens gång. Att påstå något annat argumenterar endast för anakronism, ett kronologiskt felslut. Skillnaden ligger inte i objektet utan i vilket kontext som symbolen presenteras med. Skillnaden sitter inom oss själva...

textfield_midLong-02.jpg
textfield_midLong-02.jpg
webTvetydigaIllusioner-01.png
textfield_bot-01.jpg
textfield_bot-01.jpg
textfield_top-01.jpg
textfield_top-01.jpg
webParadoxalaIllusioner-01.png

TVETYDIGA ILLUSIONER

Tvetydiga illusioner uppstår när hjärnan inte kan bestämma sig för vad den ser. Vanligtvis sker detta när man tittar på en bild också begriper du plötsligt vad motivet föreställer, bara för att upptäcka ett annat motiv på samma gång. Det kan ta en stund att upptäcka vad det är som händer. Paradoxala illusioner visar i regel endast ett motiv, fast det motsäger logiskt sig självt, istället för att presentera två eller flera tvetydiga motiv.

Alla illusioner som visats hittills är så kallade kognitiva illusioner. Vilket kan representeras som förvrängningar i färg eller perspektiv. Den kognitiva självförvrängningen (eng. "self bias") är påtaglig, eftersom det i själva verket är hjärnan som skiftar fokus på olika detaljer. Det är aldrig motivet på bilden som förvrängs. Paradoxala objekt i verkligheten må vara omöjliga. Tvetydiga motiv må vara förvirrande. Men motivet på bilderna tjänar det ett tydlig syfte. Syftet med dessa bilder går ut på reflektera inom sig själv — vad är det som jag upplever egentligen? Hur fungerar hjärnan i relation till medvetandet?

webSkuggIllusionen-02.jpg

 

Hjärnan fungerar så att den automatiskt bildar "grupper" eller "mentala kategorier" från det den ser. Lite som mappar skapas från ditt operativsystem på datorn när du sorterar saker på hårddisken. Principen gäller samma som med objekt #1 och #2 i GIF-animationen längst upp på sidan. Även former fungerar som mentala "objekt", dessa bildar i sin tur en sorts kategori för sig. Processen som styr det här förloppet i hjärnan kallas kognition. Vilket utgör kärnan med vad kognitiva illusioner

 

På bilden direkt ovanför faller rutan B inunder den kognitiva uppfattningen skuggan träffar ytan utan att den berörs direkt av den huvudsakliga ljuskällan. Rutan A faller inunder en annan kategori som uppfattas som ljusare, eftersom den inte ligger i skuggan av cylindern. Vid första anblicken tror inte de flesta att A: och B:s ruta har exakt samma gråton. Men det stämmer faktiskt när man ser dem kopplas samman på den högra bilden. På detta vis kan man lura sina mentala kategorier på ett spratt. Verkligheten förefaller alltså mycket mer komplicerad än vad det framstår i våra medvetanden.

 

skuggillusionen-04.png

 

Skuggillusionen fungerar endast mellan toner av samma färgkategori. Enligt bilden ovan placerar hjärnan A, B och C i samma kategori bestående av enbart grått. Lägger man till olika färger i fälten så skapar hjärnan istället unika kategorier för vardera område. Som exemplet med X, Y och Z. Datan som hjärnan måste hantera blir aningen större. Men påverkar inte den interna uppfattningen nämnvärt mer än att illusionen avtar. Plötsligt blir det enklare för hjärnan att bilda en tydlig avgränsning mellan tonerna i bilden.

Eftersom hjärnan jobbar på det här viset utanför våran medvetna förmåga så kan inte illusionen brytas eller läras bort. Varje gång man ser samma bild återskapar hjärnan samma dilemma mellan kategorier vilka påverkar människans upplevda fenomenologi. Fenomenologi är fackterm för filosofer som talar om psykologi, fastän det handlar om teman i våra medvetanden som vetenskapen ännu inte riktigt kan hantera. 

- - -

De två första bilderna inunder kallas för Rubins vas-illusion och anka-hare illusionen. De två nedersta bilderna under nästa stycke föreställer Djävulens stämgaffel och Shepards elefant. Dessa är relativt enkla. De presenterar nämligen en likartad princip utifrån tvetydighet. Se om du kan finna vad de andra motiven har för gemensamt...

webTvetydigaIllusioner-10.png

Rubins vas-illusion och anka hare-illusionen skildrar så kallade tvetydiga motiv. Bilderna skapar logiskt sett inget problem i sig självt. Både ankan och haren är lika "sant" tolkade från bilden. Det råkar bara vara väldigt svårt att bestämma vad motiven det bör föreställa. Fenomenet kallas för perceptionsväxling, när sinnet liksom skiftar mellan vad som verkar stämma för stunden. Det existerar inget objektivt i dessa påhittade avbilder. Motiven förblir alltså sannerligen subjektiva beroende på åskådarens personliga inställning. Till skillnad från Djävulens stämgaffel och Shepards elefant, vilka man kan upptäcka vart objektet blir omöjligt. Stämgaffeln och elefanten hör nämligen till en annan sorts illusion, den typen man kallar för paradoxala illusioner.

 

Ett annat exempel på paradoxala  illusioner kommer från geometriskt sett omöjliga motiv. Se Penroses triangel till vänster. Just den här triangel designades faktiskt av en svensk artist, Oscar Reutersvärd. Principen har dock tillägnats de berömda matematikerna Lionel och Roger Penrose.

webTvetydigaIllusioner-02.png
webDjavulensStamgaffel-01.png

 

Rubics vas-illusionen och anka hare-illusionen skildrar båda perfekt tvetydiga motiv. Bilderna skapar logiskt sett inget problem. Det råkar bara vara väldigt svårt att bestämma vad bilderna helst bör föreställa. De två ovanstående motiven förblir godtyckliga utefter hjärnans perspektiv. Det existerar inget objektivt i dessa påhittade avbilder. Motiven förblir alltså sannerligen subjektiva beroende på åskådarens personliga inställning. Det samma gäller inte de två nedanstående motiven med Djävulens stämgaffel och elefanten. Till skillnad från djävulens stämgaffel och Shepards elefant, vilka man kan upptäcka vart objektet blir omöjligt.


Föreställer vasen egentligen två ansikten som möts? Blir ankan en hare om du vänder på den? Eller blir haren en anka från motsatt perspektiv? Sanningen ligger i betraktarens öga, inte i bilden. Hjärnans kontext spelar således den avgörande rollen.


 

webPenrosesTriangel-01.png
webTvetydigaIllusioner-01.png
Penrose_Stairs.jpg

- - - - -


PARADOXALA ILLUSIONER

Paradoxala illusioner är lätta att blanda samman med tvetydiga illusioner. Skillnaden är att bilden endast föreställer ett enstaka omöjligt motiv som talar emot sig självt. I motsats till två eller flera motiv vilka talar emot varandra.

Logiska paradoxer är ett stort tema som jag skriver om på Livsfrågor. Jag finner ämnet mycket intressant eftersom att det avslöjar mycket om hur våra medvetanden förhåller sig till det vetenskapen definierar som "fysikaliska verkligheten". Naturliga grundprinciper vilka markant skiljer sig från det rationalister antar som tankelagar. Min personliga tes som jag håller för tillfället är att distinktionen mellan den upplevda sinnesvärlden och den inre tankevärlden bildar en sorts disposition från varandra, mellan fysikaliska naturprinciper och logikens tankelagar. Vilket måhända kan förklara varför sensoriska varseblivningar och rationella utgångslägen ständigt misslyckas med att förklara hur universum hänger samman. För detta har jag skapat min egna lilla samling av logiska paradoxer för att vidare förstå vad det kan tänkas erbjuda...

Vill du veta mer om temat så behöver du bara klicka på den understrukna länken — PARADOXER.

screen2.jpg

Saker är inte som de verkar. Det finns något vackert med omöjliga former som ständigt attraherar mig att tänka vidare om sådana här frågor. Ta penroses trappa som exempel. Sanningen bakom bildens riktiga sammansättning må verka banal. Vardagliga ting kan framstå som väldigt tråkiga, allmänna och enkla. Men skenet bedrar. Våra hjärnor bildar ständigt ett typ av avstånd  med disposition till gemena objekt som kan verka mycket svårt att förstå. Rentav perplex för någon som redan börjat skrapa på den här ytan som paradoxala förhållanden. Det finns så otroligt mycket att upptäcka på den här nivån av filosofiska insikter. Men det kommer även till ett pris. Du vet aldrig om nästa steg leder till ett smärtsamt fall. Träd försiktigt fram. Låt inte trappan slå dig i ansiktet på vägen mot upplysning...

... reality is stranger than fiction.

textfield_top-01.jpg
textfield_bot-01.jpg
webHeringIllusionen-02.png
webFörvrängandeIllusioner-01.jpg

Alla förvrängande illusioner är inte kognitiva som med exemplen ovan. Somliga förvrängningar uppstår även utanför människans egna neurologi i naturen. Olika element med genomskinliga egenskaper som glas och vatten är kända för att bända ljuset på olika vis. Se bilderna nedan. Dessa kallas för fysikaliska förvrängningar. Ett prisma som bryter ljuset betecknar inte vad jag vet någon sorts illusion. Det är sant att alla färger vi upplever ryms i vanligt vitt ljus. Den mest uppenbara typen av brytning fysikaliska förvrängningar sker som exempel i ett vanligt glas med vatten.

FÖRVRÄNGANDE ILLUSIONER

Alla illusioner som innefattar färger på den här sidan bygger på en sorts kognitiv förvrängning, taget att den så kallade RGB skärm-illusionen lurar hjärnan att se färgnyanser som egentligen inte existerar. Men förvrängande illusioner påverkar även perspektiv och förhållanden mellan former. Förvrängande illusioner lurar hjärnan att anta skepnader som egentligen inte existerar. Tricket går ut på att bilden som ögat tar in inte är det samma som avbilden i ditt medvetande. Hjärnan använder sig nämligen av en lång rad av gestaltningsregler, vilka gör förutfattade antaganden om det du ser. Dessa "lagar" om man får kalla det så, omfattas av ett antal principer. Visuella principer som exempel lagen om anslutning, lagen om likhet, lagen om avstängning, lagen om symmetri, också vidare. Klicka på de upplysta länkarna för beskrivning av fenomenet. Avbilden från den egentliga bilden som dyker upp i medvetande framställs med en sorts lustig förvrängning.

webFörvrängandeIllusioner-01.png

Bilden till vänster kallas heringillusionen, den till höger kallas kafévägg-illusionen. Notera att alla linjer är exakt raka på båda bilderna. Endast förhållanden mellan färger, ljusa och mörka kontraster uppstår illusionen att något inte riktigt stämmer...

Den första delen av Mentala illusioner täcker endast de vanligaste underkategorierna av optiska illusioner. På den nästkommande sidan kan du läsa mer om kognitiva, psykologiska och fysikaliska illusioner.

- - - - -

Klicka på den understrukna länken för att komma till nästa sida om illusioner.

MENTALA ILLUSIONER

Del 2

webVattenbrytning-01.png
webPrisma-01.png