Kunskapsteori | Livsfragor

Kunskap

VAD ÄR KUNSKAP

Kunskap i sin bredaste mening kan betyda mycket olika saker. Allt ifrån praktiskt kunnande som exempel snickeri eller hur man byter ett däck på en cykel. Det finns kunskap som en sorts färdighet i stil med att cykla, simma eller att läsa. Det finns så kallad tyst kunskap baserat på intuition, som när man kan gissa sig fram från små fina signaler. Men så finns det också teoretisk kunskap, som bygger på den typen av analys vilket ämnar att belägga och skapa transparens genom det totala förloppen som bildar olika typer av kunnande och kunskap.

Platon beskriver den mest generella kunskapsteorin med följande illustration. Att kunskap uppstår någonstans i riket mellan sanningen och trosuppfattningar. Där rättfärdigad tro möter sanningen kan vi alltså bilda oss med kunskap.

Den vanligaste typen av kunskap man talar om i processen med att förstå vad man kan veta kallas för propositionell kunskap. Det följer något i stil med:

A vet p om och endast; 1) p är sant; 2) A är övertygad om att p är sant och; 3) A har goda eller

tvingande skäl för att tro p är sant.

I detta fall beskriver det A som subjektet vilket tänker på p som representerar det tänka objektet. Objekt-subjekt distinktion utgör förmodligen den mest allomfattande, mest abstrakta, teorin som mänskligheten hittills lyckats tänka ut. Den är i själva verket så fundamental att det är lätt att glömma bort vilket sorts värde det sätter på allt som går att veta.
Kortfattat:
Något = Objektet vilket består av vad helst någon kan tänkas, minnas eller uppleva med sina sinnen samt begripa med sitt förstånd.
Någon = Subjektet vilket består av vem helst som kan tänka, minnas eller uppleva något med sina sinnen samt begripa med sitt förstånd.

Distinktionen kan verka som överväldigande krånglig, med att gruppera alltet mellan två kategorier, det tänkta objektet gentemot det tänkande subjektet. Tänker man dock på det en stund så klarlägger det en hel del saker som annars kan gå fel. Som exempel uppstår det lätt förvirring om man inte tydligt klargör exakt vad man menar. Kategorier på fundamental nivå har en tendens av att bli luddiga. Genom att definiera vem som tänker på vad kan vi gå vidare med att studera hur man går tillväga med att förstå kunskapens fulla konstitution.

- - -

Skäl för kunskap

Vanligtvis räcker det inte med att hävda ens övertygelse är sann på endast intuition. Tro utan skäl kallar man inte för kunskap. Åsikter och övertygelser blir endast kunskap när dessa kan stöttas upp med goda belägg.
Traditionellt sett talar man alltid om de fem vanligaste beläggen. Syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Dessa går tillsammans i en och samma kategori—minnet. Minnet kan dock vara lurigt. Psykologin om vittnesmål har visat för oss många gånger hur lätt det är att låta sig luras av sina egna minnen... Så vad har vi mer för sorts goda skäl?

Logik anses av många experter vara det enda riktigt säkraste sättet att komma till slutledning. Genom att ställa upp premisser från ett argument gör vi det enklare för oss själva att genomskåda den fulla processen i förloppet. Stämmer premisserna kan vi komma till slutledningen att argumentet stämmer.
Som exempel:

P1. Mordet på person X begicks mellan klockan 21:15 och 21:25 i Malmö.
P2. Den anklagade Z befanns sig i Göteborg mellan 21:30 och 22:00 enligt vittne Y.
P3. Person Z kan omöjligt befinna sig på två platser samtidigt (från premiss 1-2).
S. Person Z är oskyldig (från vittne Y och premiss 3).

[premiss + resonemang = slutledning]

Denna typen av resonemang kallas för deduktiv logik. En metod som följer samma sorts mönster som matematik. Om två plus tre är lika med fem. Så blir två gånger fem även tio. Om det tar mer än femton minuter att resa till Malmö från Göteborg, så hinner aldrig person Z att förflytta sig till Göteborg från Malmö på kortare tid. Dessa tillvägagångssätt för slutledning går också i samma kategori—deduktion.
Deduktiva resonemang relaterar när till det som kommer före. Klicka på länken för att ta dig snabbt till avsnittet om a prior och självklara kunskapssatser.

- - -

Ett annat typ av resonemang kallas för induktiv logik. I motsats till deduktion lägger det till en ytterligare premiss istället för att plocka samman tidigare premisser...
Detta sker genom att dra generella slutsatser från enskilda fall.
Som exempel:

Skottar är ofta rödhåriga. Jack från Skottland som kommer och hälsar på har förmodligen rött hår.

Man kan även dra generaliserar från enskilda slutsatser till en ytterligare slutsats:

Jack är rödhårig. Hans syster Emily är nog också rödhårig.

Det är lätt att se hur denna typen av resonemang kan fela. Det är viktigt att komma ihåg att induktiva slutledningar endast kan vara antingen mer eller mindre sannolika. Det existerar inget som en totalt övergripande induktiv sanning. Som exempel kan man dra slutsatsen att ingen människa kan bli två hundra år gammal. Dels från att det inte existerar något bevis på att något lyckats bli så gammal. Men vet man inget om människans biologi samt metabolism, må hända att sannolikheten är femtio procent? Taget att man inte vet om någon kanske kan bli två hundra år gammal i framtiden? Eller som tidigare nämnt, det hade knappast förvånat någon om Jacks syster Emily faktiskt hade brunt hår...
Men ofta är denna typen av induktiva resonemang det enda som man har att gå efter. Som exempel i ett totalt annat fall om kemi. Hur kan man veta om alla enskilda sorter av metall leder elektricitet? Enkelt, man testar sig fram!

Se länken om strömförande element.

Silver leder elektricitet - observation bekräftad. Koppar leder elektricitet - observation bekräftad. Guld leder elektricitet - observation bekräftad. Aluminium leder elektricitet - observation bekräftad. Kalcium leder elektricitet - observation bekräftad. Tungsten leder elektricitet - observation bekräftad. Zink leder elektricitet - observation bekräftad. ... ...

[observation = slutledning]

Nu råkar fallet vara så att allt leder elektricitet, må hända frågan måste omformuleras att handla om till vilken grad saker leder elektricitet. Rent språkligt skiljer man dock på strömförande och icke strömförande grundämnen. Vilket kan uppfattas som aningen förvirrande. Om igen kommer vi till problemet med induktion. Att slutledningarna endast kan vara antingen mer eller mindre sannolika. Alla dessa senare tillvägagångssätt går också i samma kategori—induktion.
Induktiva resonemang relaterar nära till det som kommer efter. Klicka på länken för att ta dig snabbt till avsnittet om a posteriori och slutledande kunskapssatser.

- - -

Sammanfattningsvis handlar det alltså om tre olika sorters med skäl till kunskap. Det första är minnet. Det andra är deduktiva resonemang. Vilket härleder sina premisser från det tredje; induktiva resonemang.

4. "Form"
Det Platon kallar

eidos (είδος) från

sin filosofi.

DATA OCH INFORMATION

Kunskap är ofta lätt att förväxla med information. Precis som data och information ofta kan bli svårt att hålla isär. Det är inte alltid svårt att införskaffa data och information om ett ämne. Som exempel kan man bryskt memorera en uppsättning av fakta och tillvägagångssätt. Men det för att någon ska kunna göra kunskap av dessa element måste även dessa internaliseras, för att användaren ska kunna dra egna slutsatser! Inte för än subjektet bemästrar det man ackumulerar i termer av upplysningar och metod kan man kalla det för kunskap.

Pusselanalogin
... beskriver förhållandet som För att enklare förklara hur data och information hänger samman, har jag på egen hand bildat en rad med metaforer som härleder från samma symbolik. Hur man sätter samman ett pussel.
Data fungerar som bitar av ett pussel. Information beskriver ordningen som sätter bitarna på sin rätta plats. In-formation förmedlar alltså den totala formen[4] som gör det färdiga pusslet när allt ligger på rätt plats. En annan metafor härleder samma innebörd från språk. Vilket också går att plocka isär till två grundläggande element; semantik och grammatik. Semantiken fungerar som "pusselbitarna" av en mening, vilket består av ord. Grammatiken beskriver "formen[4]" som sätter bitarna på sin rätta plats, vilket består av språkets regler och uppbyggnad. En ytterligare metafor beskriver samma innebörd i termer av programmering. Vilket också går att plocka isär i två grundläggande element; kontext och syntax. Kontext fungerar som "bitarna" i en kod, vilket består av ytterligare binär kod. Syntax beskriver ordningen som sätter "bitarna" på sin rätta plats, vilket består av den ordning som sammanställer koden.

Pusselanalogin förutsätter att det redan rör sig om ett förutbestämt mål. Att alla pusselbitar faktiskt har en unik plats, samt förhållande till helheten som stämmer.

Det hela kokar ner till att endast handla om princip och process. Principen tillhanda ger en del av den större helheten. Processen sätter förloppet i ett meningsfullt uttryck som aktualiserar den självaste händelsen. Akten, eller vad man skulle kunna kalla förloppet mot slutsatsens fulla potential.

PRINCIP + PROCESS = PRODUKT

data + information = mening
semantik + grammatik = språk

kontext + syntax = kod

[enhet + enighet = helhet]
[A + B = C]

Princip och progress kan i vissa fall byta plats med varandra. Delarna är alltid beroende av helheten, men kan tjäna ett likvärdigt syfte i termer av ombytta roller. Väljer man istället att spåra händelserna bakåt i förloppen bör man likvärdigt kunna definiera elementen från produkten.

PRODUKT - PROCESS = PRINCIP

mening - information = data
språk - grammatik = semantikkod kod - syntax = kontext
[C + B = A]

PRODUKT - PRINCIP = PROCESS

mening - data = information
språk - semantik = grammatik

kod - kontext = kod
[C + A = B]

Begreppet data kan således ses som en typ av information fast utan dess rätta sammanhang. Data och information blir således principiellt oskiljaktiga från varandra. Dessa beskriver simultant vad som kan uppfattas och förmedlas (från definition #1. på Wiktionarys sida). Vad sammanhanget spelar för roll grundas rätt och slätt i subjektets målsättning, alltså från vilken mening subjektet använder sig av datan. Genom att ställa datan inom ett propert förhållande kan man omvandla det samma till information. Data för sig självt duger inte att förmedla ett meningsfullt budskap. Genom att förstå på vilket sätt data skapar information kan man internalisera kunskapsprocessen. Alltså hantera vad man begriper på ett abstrakt plan.
Kortfattat; observationer och anteckningar leder till data; data internaliseras till information; information internaliseras till kunskap.

Detta är mycket abstrakt för många. Läs följande scenario för att se hur saker skulle kunna gå till under mer konkreta omständigheter:

1. Minne
Tillhanda ger

data från tidigare

erfarenheter

2. Deduktion
jämför flera olika

premisser med

varandra

3. Induktion
Konstaterar en ny

premiss som kan

tänkas bli använd-

bar

Malin jobbar som utrikeskorrespondent åt en nyhetsbyrå. För tillfället befinner hon sig stationerad i Matóbo, Botswana. På en bar kontaktas hon av en berusad man som anförtror henne med upplysningen att han sett beväpnade män i bergen som talar swahili. Mannen berättar också att de hade fångar med sig. Han tror att gruppen består av rester av ett splittrat militärförband som gått mot den rådande regimen.[3] Han kräver betalt för informationen och säger att han kan berätta mer, mot ytterligare betalning.[2][3]
Malin vet inte vad hon ska tro. En allmän uppfattning är att alla utbrytarförband har kapitulerat eller lämnat bergen. Nästa dag får hon träffa mannens syster som vart med och mycket mer än sin bror. Hon ger detaljerade beskrivningar av soldaternas klädsel och vapen. Kvinnan talar inte engelska så henne bror tolkar.[3]

Om förbandet opererar mot regimen i Matóbo så är det första klassens sensation, men Malin är osäker på vad som är sant. Så hon beslutar sig för att systematisk samla in mer information och bege sig till bergen öster om hennes nuvarande position. Genom att fråga i byarna får hon kontakt med med ytterligare några personer som säger sig ha sett främmande soldater.[3] Vittnena begär i de flesta fall inte betalt eftersom hon sökt upp dem på egen hand.[2] Uppgifterna stämmer med det allra fösta som Malin fick redan på tidigare. Några har till och med sett att uniformerna bär på den specifika symbolen som utbrytarna sägs härleda myteriet från.
Malin kontaktar den botswanska militären i området. De förnekar att det ska finna några utbrytare kvar i bergen.[3] Men överste Akanyang medger dock att de haft en skottlossning med "knarksmugglare" för två dagar sedan.[3] Men att dessa inte var soldater.[3] De talade swahili inte tswana som är deras modersmål, enligt översten.[2][3] Hur vet han att de bara var smugglare, undrar Malin? Akanyang rycker på axlar och ler snett: "Jag är erfaren soldat, madam."
Men Malin känner till ursprunget som som ledde till utbrytarförbandets fientlighet mot den Botswanska regimen.[1][2] Samt att många av dem var yrkessoldater från Kongo och Tanzania, länder där man talar swahili.[1][2] Hon vet om deras hänsynslöshet och att knarksmugglingen finansierar dessa soldater.[1][2] De drar sig inte heller för att ta fångar för att kräva lösensummor.[1][2] Dessutom var förbandet skingrat i bergen när deras ledare gav upp.[1][2] Att alla inte vågade eller ville överlämna sig till armén verkar rimligt, tänker Malin. De skulle i så fall fortsätta med en liknande strategi. Som försörjning framkommer det sannolikt att de skulle fortsätta med att smuggla och ta gisslan precis som förr, eller åtminstone något liknande.[2]

Via internet får Malin kontant med en holländsk journalist vid namn Yousef K, som anses vara expert på det militära läget i Botswana. Han säger att han har fått liknande uppgifter från en annan bu längre söder ut.[3] Han har också hört från Botswanska myndigheter (inofficiellt) att de fortfarande jagar spridda utbrytarmilitärer i bergen.[3] Dessutom ska han träffa två brittiska kvinnor som säger sig ha varit gisslan hos de beväpnade männen, men lyckades fly. Malin och Yousef träffar kvinnorna vars berättelser stämmer väl med den bilden de skapat den senaste tiden.[3]
Tillsammans skriver de en artikel där de beskriver läget om de kvarstående utbrytarmilitärerna i Matóbo. Med titeln — "we know for sure..." — att rester av det tidigare militärförbandet går lösa i Botswana.

Kortfattat; upplysningar och korrespondens leder till data; data internaliseras till information; information internaliseras till kunskap. Kunskap kan ytterligare manifesteras till handling. Som i detta fall internationella nyheter (enligt exemplet ovan).
Obs. Historien ovan är fabricerat för exemplets skull.

Sanning

SANNING

Ett kort inslag om vetenskapsteori

Folk talar ofta om vad som är sant och falskt. Men beskriver sällan vad vi menar. Vet vi att både du [läsaren] och jag [som skriver denna texten] att vi menar exakt samma sak? Hade du ställt den samma frågan till någon av kejsarna i det antika romerska imperiet så hade de antagligen skrattat åt dig. Haha, vad menar du med "sanningen"? Är det en retorisk frågan?

Nej, det måste inte jämföres med något sorts retoriskt spel bara för att man är villig att gå till botten med saker. Sorgligt nog är det många än idag som tänker på samma sätt. Det är en svår fråga. En särdeles grav sådan som implicerar ett stort allvar i åtanken. Några exempel på sanningsteorier följer i denna texten handlar om koherens, korrespondens, pragmatism och konstruktivism. Men först några grundläggande termer som för många kan verka otydliga...

Fakta
... är något som vetenskapligt bevisats så många gånger att man simpelt antar det som faktum. I sociala termer härleder alltid ett faktum till en djupare verklighet. Påståendet att något är "faktum" har alltså inget värde i sig självt mer än en epitet, vilket konstaterar att ståndpunkten är allmänt vedertaget sann. Likvärdigt med att hävda något är sant bortom alla tvivel.
Exempel:
Släpper du en sten så faller den till marken. Faktum.

Hypoteser

... formulerar tidiga antaganden inför vidare undersökningar. Hypoteser är en preliminär förklaring från en observation som kan testas ifall den är sann. Om en serie med hypoteser klarar av alla test och förklaringar så kan det senare leda till en fulländad teori. Men vägen genom den vetenskapliga proces-sen är lång och svår. Genom tiderna har många tillsynes rättfärdigade hypoteser bevisats falska. Som exempel trodde Aristoteles att alla objekt vilar om de inte rör på sig. Samt att
Exempel:
En sten faller mot marken på grund av en kraft som drar den nedåt. Hypotes.

Lagar

... skildrar i vetenskapliga termer en detaljerad beskrivning om hur något i den naturliga världen fungerar som princip. Vanligtvis involverat med matematik. Naturlagar understår i verkligheten inte vetenskapliga teorier. Men samtidigt förklarar de inget om hur. Vilket utgör den väsentliga skillnaden. Lagar formulerar en kortare variant av det långa förklaringsvärdet som en slutgiltig teori innefattar. Men belägger inte exakt ur. Det konstaterar endast principen för att göra hanteringen av teorin mer kortfattad.
En naturlag(2) bör inte förknippas med auktoritära eller prejudicerande samhällslagar(1). I den svenska ordboken [liksom på engelska] kan man applicera termen lag på två motsatta sätt. Vilka implicerar totalt omvända orsaksförhållande. 1) förordningar som föreskriver ett understående subjekt—så kallade samhällslagar; 2) principer som beskriver ett utomstående objekt—så kallade naturlagar.

Exempel:
Kroppar dras mot varandra med en kraft som är proportionell mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem. Lag.

Teorier
... menar att förklara en specifik aspekt av den naturliga världen med särdeles stöd från fakta, testade hypoteser och lagar. Teorier representerar den högsta status av vetande som något kan nå i vetenskapen. Vad som stått emot alla tester som kan tänkas över mycket lång tid. Med höga krav på förklaringsvärde, metodologi och på-litlighet. Den så kallade "urfadern" till alla vetenskapliga ställningstaganden. Det händer extremt sällan att man lyckas motbevisa en teori rakt igenom. Men det finns att man kan utveckla en teori genom att att expandera dess applikation till nya upptäckter. Som exempel omkastade Newtons gravitationslag ganska så kraftigt när Einstein kom med sin allmänna relativitetsteori.

Men Newtons teori stämmer fortfarande trots att mycket därtill visade sig vara fel. Både gravitations-teorin och relativitetsteorin går att applicera fenomen som beror på gravitationskraften. Men fungerar i regel lite olika beroende på vad man är ute efter för sorts resultat. Einsteins relativitetsteori är ofta ganska omständlig att applicera på enklare beräkningar. Därför fungerar faktiskt Newtons gamla gravitationsteori bättre i vissa fall. Även om det förklarar mindre om andra fenomen som påverkar stora kroppars rörelse i rumtiden.
Exempel:

Massa och energi orsakar rum och tid att bändas vilket ger uppkomsten av kurvaturen i rumtiden. Teori.

- - -

Ett grundläggande kriterier för vetenskapliga teorier är att den ska gå att förklara tillsammans med andra teorier. Samt bygga på dem vidare tillsammans. En vetenskaplig teori står aldrig på egna ben utan att det kopplas samman med åtskilliga andra teorier. Teorier som också har testats vid åtskilliga gånger sedan innan.
Resultatet skapar en sorts supermatris, ett konstruktion av otaliga teorier som stärker varandra i den fulla helheten. Principen kommer från matematiken med något som kallas konstruktiv matematik.
Se följande exempel:

Vad har har evolutionsteorin, relativitetsteorin, utvecklingsteori och big bang-teorin för något gemensamt? Kan de ens ha något med varandra att göra? Jag menar evolution handlar ju om biologi. Relativitet handlar om fysik, utvecklingsteorin handlar om samhälle. Hur relaterar det till big bang och att universum expanderar? Alla ämnen framkommer som tillsynes totalt olika från varandra...

Konstruktivismen förklarar tricket med hur alla vetenskapliga teorier hänger samman. Ingen vetenskaplig teori står någonsin helt isolerad från resten av övriga teorier. Taget att det finns logiska och matematiska teorier som mängdteori, koherensteori eller korrespondensteori som kopplar dem samman. Man kan alltså inte fälla endast en teori utan att en annan teori fortfarande håller upp andra element av samma teori.
Som exempel med ämnen som berör biologisk evolution, dessa kopplas även samman med andra geologiska teorier som gradualism, jordens ålder eller den gällande biokemiska teorin om metabolism, vilket ytterligare kopplar samman evolutionsteorin med det periodiska systemet och alla övriga kemiska teorier till en sorts superstruktur. En matris bestående av alla teorier som vetenskapen någonsin kommit upp med. Dessa teorier håller samman evolutionsteorin vilket återkopplar även till ledande teorier som grunden för till synes helt orelaterade ämnen, som exempel rättsvetenskap. Utan den gällande evolutionsteorin vet man inte hur DNA återkopplar till genetiska arvsförhållande, därmed kan man inte heller använda sig till fullo av DNA-profilering vid identifikation kring rättsmedicinska undersökningar. Utan evolutionsteorin faller mycket av världens alla medicinprodukter pladask. Eftersom den ledande bakterieteorin också återkopplar till evolutionsteorin som ett grundläggande faktum. Ett annat faktum som stärker strukturen antyder även till kol 14-metoden som mäter åldern på livlösa objekt. En teori som även gör atomteori och partikelfysik av Darwins evolutionsteori...

Konstruktivism

Läs min egna kommentar om dilemmat på min sida som hanterar endast logiska paradoxer. Klicka på den understrukna länken för att läsa Menos paradox.

- - -

Den självaste grunden till allt vetande i modern tid går knappast att förbise. Personligen anser jag mig höra till den pragmatiska typen av tänkare när det kommer sådana här saken. Jag hade aldrig kunnat sätta min fot på bussen på väg till jobbet, eller svarat i en mobiltelefon utan att bekräfta att [i alla fall] något behöver vara sant med det vetenskapen lär. Eller? Åtminstone för vad man behöver lita på i vardagen. Grundat på allt det som det lärs ut i ingenjörsskolor, akademier i kemi, fysik, logik, datavetenskap också vidare. Jag sitter just nu på en dator som härleder till ett räkneverk man kan spåra den grundläggande principen till nästan förhistorisk tid. Jag talar om informationsteori och förmågan att omvandla konkreta funktioner till abstrakta verktyg. Som exempel kunskapen när man antecknar noter till ett många tusen år gammalt musikinstrument. Det hänger samman! Det rör sig om ett koherent kontinuum där nästan vem som helst kan läsa sig till denna sortens kunskap i dagens moderna samhälle.
Världen kan verka bra mystisk. Desto fler frågor vi svarar på desto flerdubblat nya frågor adderar deras det till kommande upptäckter. Den sortens perspektiv kan lätt skapa en disposition mellan proportionerna vi upplever från okunskap. Att fronten bestående av ignorans växer snabbare i hastighet jämfört med upplysning. Som att mänskligheten i själva verket blir dummare desto fler saker vi lär???

Fenomenet kallas för lärandets paradox. Tidigast beskrivet i Sokrates dialog med Menon, omkring år 370 - 399 före Kristus tid.
Meno frågade Sokrates vid ett tillfälle:

Hur kan man studera något när du är totalt ignorant om vad det är? Även om du råkar stöta mot det så visste du det aldrig.”
Sokrates ställer om fråga till det här citatet som gått till historien:
Man kan varken söka efter vad du vet eller inte vet. Du kan inte söka efter det du känner till—eftersom du redan vet det. Vet du inte om det så känner du inget behov av det—eftersom du vet inte vad du ska söka efter.

Konstruktivism

... är en teori inom vetenskapsfilosofin som betraktar kunskap likt en mänsklig konstruktion. Med implikationen att kunskapen står särskilt för sig självt från objektet som det beskriver. Syftet går ut på att kombinera observationer och erfarenheter till ett nätverk av teorier som stärker varandra. Ett konstruerat subjekt med målet att beskriva naturen som objekt. Enligt konstruktivismen beror inte världen på människans observationer. Taget att universum står i konstant förändring fokuserar konstruktivismen även på kopplingarna som stärker teorier tillsammans, snarare än bara teorin i sig självt. Kunskapen om världen förblir en vetenskapligt konstruktion.

Korrespondensteori

... förefaller som den mest uppenbara teorin av dem alla. Den teorin som enklast går att koppla direkt till så kallade varseblivning, eller sinnesupplevelser. Korrespondens kallas den sortens metoder som hänvisar till sanningar utanför sin logiska sats. Sådant som man kan bedriva med observationer. Ett sant faktum man kan notera eller föra över som data. Således kan man avgöra om ett påstående stämmer eller inte via korrespondens med ett ytterligare faktum. Korrespondensteori relaterar även nära till det man kalla a posteriori.

Exempel:
Observera — Släpper jag en sten så faller den mot marken. Slutsats; jag vet att stenen föll till marken.

- - -

Pragmatism
...
.....

- - -

Koherensteori

... kallas den sortens metoder som hänvisar till sanningar inuti sin logiska sats.

Exempel:
Beräkna — Benny har en sten i sin hand. Jag ger Benny en sten till i handen. Slutsats; nu har Benny två stenar i handen.

- - -

Citatet kommer egna översättning på engelska i denna länken. Mitt svar på frågan kan du läsa om här på min sida om logiska paradoxer.

- - -

Vad händer om hundra år om man upptäcker att den rådande atomteorin eller att mörk materia visade sig vara falsk? Ska man bara tänka om och slänga teorierna åt sidan precis som man gjort med tidigare teorier som flogiston och etern?

Problemet med en växande kunskapsprocess är att det händer att de gamla termer som man brukade beskriva ett ämne blir föråldrat. Allteftersom saker ställs ur ett nytt sammanhang händer det att man tvingas kasta gamla förklaringsmodeller. Inte för att matematiken eller observationerna är fel. Utan för att det gällande bildspråket för hur man talar om saker har förändrats. Det tar ofta hundratals med år innan en ny stor vetenskaplig upptäck till fullo inkorporeras i samhället. Göra folket medvetna om det vetenskapliga fallet, samt vad det får för konsekvenser för etik och traditioner. Hur ska man gå till väga?

Den konstruktiva empiriken hävdar att en vetenskaplig modell inte måste vara sann eller god. Det räcker med att modellen är empiriskt tillämpbar.

- - -

Pragmatism

Koherensteoi

Koherensteori

SYLLOGISM

Ett kort inslag om logikens historia

- - -

Långt tillbaks i tiden var Aristoteles tidig med att definiera en rad med termer som han nyttjar för att lösa logiska problem. Metoden valde han att kalla syllogismos (συλλογισμός) på grekiska. På svenska blir det något i stil med "avgörande" eller "slutsats". Syllogismer används idag som ett enkelt sätt att beskriva förkortade resonemang. Som till exempel i en argumentation eller för att presentera någon sorts ny insikt. Metoden kan jämföras lite som att ställa upp ett matematiskt problem, baserat på endast två föregående villkor. Med den väsentliga skillnaden att villkoren inte nödvändigt härleder till enbart vidare abstraktioner. Där nummer, tal och andra abstrakta symboler ersätt med något direkt refererat verklighetsförhållande. Som ett faktum eller en axiomatisk sanning.
Kortfattat grundas syllogismen med att ställa premisserna (P) ovanpå varandra. Följt av en slutledning (S). Taget att premisserna stämmer måste slutledningen också stämma för att syllogismen ska vara korrekt.
Exempel:
P1. Alla människor är dödliga
P2. Sokrates är en människa
S. Alltså är Sokrates dödlig

Deduktion
...

Induktion
...
Problem med logisk induktion. Kopplat till mitt avsnitt om korpparadoxen.

Konjunktion

...

Adjunktion
...

Syllogism

DET SOM KOMMER FÖRE OCH EFTER

A priori — a posteriori

- - -

FÖRE

På första sidan om min egna meta-metafysik nämner jag två olika sorters kunskap. För att gå djupare i ämnet behöver vi tala om a priori och a posteriori. Termerna kommer från latin och betyder "det som kommer före" och "det som kommer efter".
1. Den första typen av kunskapssatser refereras till sanningar inuti sitt egna resonemang. Sanningar som anses vara totalt oberoende av tidigare erfarenheter. Dessa kallas för a priori, den typen av vetskap som bildas från något som liknar ett cirkelresonemang. En typ av logik som relaterar nära till koherensteori. Exempel; 1a) två raka linjer i parallell riktning med varandra korsas aldrig. Exempel; 1b) summan av vinklarna i en triangel adderar alltid 180° tillsammans. Exempel; 1c) det kan aldrig existera något som en rektangulär cirkel.

- - -

EFTER

Observerar att de föregående exemplen av sanningar endast stämmer per definition. Det framkommer ingen ny insikt om
2. Den andra typen av kunskapssatser refereras till sanningar utanför sitt egna resonemang. Så kallat a posteriori, den typen av vetskap som bildas efter ytterligare erfarenheter. En typ av logik som relaterar nära till korrespondensteori. Exempel; 2a) se om den andra kråkan också är svart: observationen stämmer - alltså är båda kråkorna svarta. Exempel; 2b) testa om järn leder elektricitet bättre än koppar: observationen stämmer inte - alltså fungerar koppar bättre som ledare än järn. Exempel; 2c) sedeln jag plockar upp ur plånboken är en femhundralapp: observationen stämmer - alltså har jag femhundra kronor.

Det som kommer före och efter

A posteriori

A priori

DEN ANALYTISKA-SYNTETISKA DISTINKTIONEN

Ett kort inslag om modern logik

- - -

Kunskapsteoretikern Immanuel Kant blev mycket känd i västerländsk filosofihistoria för att ha utvecklade dessa begrepp vidare. till något han kallade den analytiska-syntetiska distinktionen. Traditionellt sett går det inte att skriva om ämnet utan att nämna den här giganten för sin tid. I Kants bok Kritik der reinen Vernunft, påkallar han "rent förnuft" från den första (1) typen av kunskapssatser ovan. Enligt hans egna beskrivning besitter denna typen av analytiska sanningar funktionen i sig själv. Syntetiska satser på andra sidan, består av sammanslagningar av flera tidigare sanningar som i sin tur producerar en ny så kallad syntetisk sanning. Från denna insikten kan vi alltså försäkra oss om den logiska konsistensen i ett satsförhållande mellan objekt p och konceptet "p". Med hjälp av dessa sammanslagningar av typ (1) och (2) förstår vi exakt alla detaljer som bidrar till skapandet av vetenskapliga hypoteser. En hypotes kan sedan testas testas och replikeras av flera olika oberoende parter. När hypotesen nått alla kriterier som lever upp mot en fulländan teori — inte för ens då kan forskare och filosofer börja på att bygga ett nätverk av logiska och empiriska kopplingar som komplimenterar varandra. Det räcker alltså inte med att fälla en teori som att den står på en isolerad grund. Bevisgrunden ska i själva verket bestå av ett kontrollerat nätverk som kopplar samman flertalet alla akademiska ämnen från otaligt många håll. Med tiden vet vi att en teori blir allt mer robust när den håller måttet åt ytterligare hypoteser allteftersom väven mellan discipliner tätnar.

- - -

ANALYS

Nära relaterat till koherensteori, deduktion och a priori; härrör en analytisk kunskapssats till sanningen från sin egna postulat. Kortfattat beskrivet som ett begrepp, bryter det samman begreppets betydelse, för att möjliggöra vidare analys om det motsätter sig självt. Är satsen självmotsägande så stämmer den inte. Fungerar satsen som ett cirkelresonemang så stämmer satsen i enlighet med sitt egna postulat. Detta är den beskrivna funktionen i ett analytiskt resonemang. Styrkan ligger i dess självklarhet. Men tyvärr talar det inget om begreppet har relevans utanför sin egna funktion.
Taget att all logik bygger på ett system som står "utanför" tid och rum. Vad det misslyckas är att beskriva är dess funktion i ett system som förutsätter tid och rum i konstant förändring. Som sagt brukar analytiska satser kategoriseras nära till a priori-sanningar. Det kommer från latin och betyder "vad som föregår" eller "kommer innan slutledning". Du kan läsa mer om detta i avsnittet om Gödels ofullständighetssatser. Även beskrivet från min skildring av Russells paradox. Samt problem med logiken som ett system utanför rumtiden från avsnittet om Thesusparadoxen.
Fyra exempel på analytiska propositioner som visar något om dess begränsningar:

A1. Ungkarlar är ogifta män - det är sant per definition. Men det härrör inget om männen i övrigt som äger status om ungkarl. Endast begreppet "ungkarl" betyder i princip samma som "ogift".

A2. Alla cirklar har en radie som sträcker sej exakt lika långt i alla riktningar från centrum - det är sant per definition. Men något som en perfekt cirkel existerar inte i verkligheten. Det är endast ett teoretiskt koncept.

A4. Treenigheten består av tre hypostaser - det är sant per definition. Men det talar inget om det måste vara så i verkligheten. Endast att begreppet "treenigheten" enar tre hypostaser till ett ytterligare koncept. Vi vet dock inget om påståendet utanför den konceptuella verkligheten.

A3. En hyperkub har sex fyrdimensionella polytoper (plana sidor som alltid vetter ut från från formens mittpunkt) - också sant per definition! Huruvida något kan existera med en fjärde rumslig dimension är oklart. Eftersom ingen möjligtvis kan undersöka något sådant i ett tredimensionellt universum. En analytisk proposition gör således inte begreppet "hyperkub" verkligt utanför sin egna konceptuella existens.

- - -

SYNTES

En syntetisk proposition härrör sitt rättfärdigande utanför sitt egna postulat.
Genom att kombinera en eller flera (olika analytiska propositioner) med något som också räknar in data utanför teorin, så bildar man en kunskapsteoretisk syntes. Syntetiska propositioner brukar nära kategoriseras med a posteriori. Det kommer från latin och betyder "från det senare" eller "efter slutsatsen". Synteser är alltså en blandning av både a priori- och a posteriori-sanningar. Vilket står till grunden för empirism som revolutionerade allt vi kan dra till vetenskapliga slutledningar.
Exempel på syntetiska propositioner är:

S1. Ungkarlar är olyckliga - det skulle kunna vara sant. Men det återstår att undersöka då propositionen hänger på om man kan observera det faktum gäller. Därför kan man härleda påståendet till en yttre verklighet som inte endast rör blind teori.

S2. Alla svanar är vita - det skulle kunna vara sant. Vilket man dessutom trodde för en tid. Men tack vare vetenskapliga observationer så vet vi av faktum det finns kanadensiska svarta svanar. Många tror bara för de aldrig bevittnat något annat, så kan man ta en fullständig observation för tillräckligt sant. Medan faktum är att ingen observation är fullständigt tillräcklig.

S3. Ägget kom före hönan - det skulle kunna vara sant. Men om vi inte observerar detta faktum från riktiga specimen har vi ingen aning om påståendet är riktigt. Lyckligtvis går det med evolutionär biologi fastställa vissa principer. Som exempel vet vi även hönors biologiska företrädare också la ägg.

S4. Medvetanden kräver någon sorts nervcetrum - det skulle kunna vara sant. Det räcker inte att hänvisa samma problem som med "alla svanar är vita", att vi en dag kanske kommer stöta på ett komplett fristående medvetande utan kropp. Därför det motsatta påståendet att medvetanden kan existera utan något sorts fysiskt organ är för extraordinärt. Det fodrar en motsatt förklaring till hur det är möjligt. Samt varför trauma och förändringar på våra hjärnor har högst definitiv inverkan på våra medvetanden.