FYRDELAD EPISTEMOLOGI

 

Ett annorlunda sätt att förstå kunskap går ut på att vända på förutsättningar mellan svar och frågor. Genom att utforska de teoretiska begränsningar som definierar just kunskapen. I min sökan efter att kunna förstå gränsen till det obegripliga har jag konstruerat ett antal olika termer. Dessa termer skapar fyra distinkta lägen. Jag kan så klart inte tala något om vad som rör sig bortom dessa avgränsade linjer. Men det går utmärkt att tala om dess innehållande egenskaper. På vilket sätt ett kunskapsteoretiskt läge förhåller sig till ett annat.

 

Innehållet i de olika lägena är oerhört stort. Med meningen att det skall omfatta all vetskap som någonsin ha producerats, samt den allmänna kännedomen om denna vetskapen. Uppenbarligen finns det inte att jag kan representera allt svar på dessa frågor i ett enkel liten blogg. Vad jag däremot kan  få plats på ett sådant här inlägg är mina egna frågor. De flesta reflekterar inte väldigt djupt på vad de menar när de ställer stora frågor. I regel låter man svaret diktera vadhelst frågan får för innebörd. I kunskapsteoretiska ämnen blir det dock inte så enkel. Genom att bli väldigt klar med mina egna frågor. Hur de relaterar till mig själv samt vad jag finner meningsfullt i tillvaron.

​

​

… "human consciousness is at the same time as being a form of awareness and sensitivity and understanding, its also a form of ignorance. The ordinary everyday consciousness that we have leaves out more than it takes in, and because of this it leaves out things that are terribly important. It leaves out things that would—if we did  know them—allay our anxieties, and fears, and horrors, and if we could extend our awareness, you see, to include those things that we leave out, we would have a deep interior peace.”

 

“Now, the question that is absolutely basic for all human beings is,
             what have you left out?”
   —Alan Watts

​

​

- - -

​

​

Människans förståelse av universum bottnar i två olika tillstånd. Vetande och ovetande. Kunskap är dock annorlunda från vetande. Jag vet att de flesta normalt sett inte anmärker på denna distinktionen. Men för att göra filosofin klar har jag valt att knyta an dessa termer till en modell som presenteras av den första illustrationen inunder. Studera den noga. För det kommer snart till den punkt när allt faller på plats, då systemet mer eller mindre förklarar sig självt. För att vetande ska gå att klassa som “kunskap” måste det gå att bryta ner till ett format som kan föras över till en andra part. Den andra parten ska sedan kunna följa exakt samma beskrivning som vetskapen gör anspråk på, för att sedan komma till exakt samma resultat. Blotta vetskapen om ett ting har inte detta demonstrativa krav. Som alltid ska gå att demonstrera under oberoende förutsättningar.

 

• Känd - 

Det kända representeras av

​

​

• Okänd -

Det okända representeras av den större rektangeln som omsluter den mindre rektangeln i de mörkare områden på illustrationen.

 

• Vetskap - är den sortens förkunnande som kan förmedlas till andra individer. I regel något som existerar i minnet som kan brytas ner abstrakt, till ord. I språklig mening kan det sedan återskapas i minnet hos en andra part — en tredje part och fjärde part, också vidare... Vetskapen av ett ting har alltså inte samma höga kvalitativa krav som kunskap. Vilket måste gå att testa på något demonstrativt sätt.
Vetskap representeras av de ljusa områdena i mitten av en rektangel på illustrationen inunder.

 

• Ovetskap - är det vi saknar vetskap om. Det utesluter dock inte kännedom om somliga ting. Som exempel intuition, komplexa känslolägen eller irrationella förhållanden som inte går att sätta ord på.
Ovetskap representeras av de mörkare områdena på illustrationen inunder.

 

Den akademiska kunskapsprocessen sker inom mycket bestämda gränser. Dessa gränser kan betraktas med antingen mer eller mindre klara. Det finns som exempel kunskap som angränsar till sådant vi känner oss vid. Men så finns det kunskap vars gränser ännu inte känns vid.

• Kunskap -

Kunskap representeras av heldragna linjer på illustrationen.

• Okunskap -

Okunskap representeras av streckade linje på illustrationen.