MEDVETANDEFILOSOFINS HISTORIA
I korta termer
- - -
ANTIKEN
Precis som mycket annat utgår den västerländska kulturen från det antika Grekland. Medvetandefilosofins historia startar på år 350 före Kristus. Då Aristoteles gjorde sin stora avhandling om själen. De Anima, som originaltiteln lyder från latin. Vilket kom att influera mycket av hela medeltidens syn på människan fast ofta vridet utifrån ett religiöst perspektiv. Det som gör Aristoteles verk aktuellt i historien kommer dock från dess tendens att inte blanda in andliga eller religiösa termer i hans studier och medvetandet. Om det finns något som tidigast kan efterlikna ett vetenskapligt synsätt på medvetandet så börjar det med denna avhandling. Ett perspektiv som jag vet är kontroversiellt efter somliga historiker som hävdar att begreppet psychē (ψῡ́χω), själen; snarare borde översättas till “livskraft” från Aristoteles beskrivning. Många filosofer hoppar därför över alla de föregående teorier om medvetandet innan renässansens tid. Därför att debatten om själens angelägenheter anses vara vara laddat med mycket mystiska tendenser. Influenser som senare tolkats om av senare kristna filosofer utan grund till en vetenskapligt förankrad verklighet.
I avhandlingen startar Aristoteles tydlig med att definiera vad idéer, känslor och tankar betyder i förhållande till de fem olika sinnena. Efter den följande ordningen; syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Mycket av Aristoteles är förlegat idag. Samtidigt konstaterar han tydligt att livet och själen omöjligt kan skiljas från varandra. På samma sätt som känslan omöjligt kan skiljas från kroppen eller tanken omöjligt kan skilja linjen från ytan. En liknelse som föreslår att abstraktioner existerar bundet till ett konkret medium. Många har sedan dess föreslagit att kroppen är beroende av själen för att leva. Men inte alltid tvärtom. Som exempel hävdade Platon under samma tid att själen är odödlig, oberoende av kroppen. Aristoteles svarar med att orsakasammanhanget går i båda riktningarna. Inte bara till fördel åt en odödlig själ. Båda behöver konsekvent varandra för att aktualisera en livsform.
“No Brain, never mind”
Aristoteles gick därför till historien med att syfta på tankeverksamheten som ett bio-psykologiskt fenomen.
- - -
MEDELTIDEN
Thomas av Aquino anpassade senare Aristoteles filosofi till kristendomen i Europa. Medvetande-filosofin skippar i regel medeltiden eftersom begreppet om själen antar en totalt annorlunda riktning från det vetenskapliga paradigm jag hävdar Aristoteles grundande. Hur man tolkar medvetandet från själen blir i detta fall en högst filosofisk fråga. Men inget som angår det tekniska medvetandet som faktiskt eftersträvar att förklara och bryta ner psykets beståndsdelar till mindre element. Religiösa läror i ämnet sysslar sysslar sällen eller aldrig med den här typen av analys som jag menar bedriva på Livsfrågor. Åtminstone inte på den sidan som handlar om teoretisk filosofi.
Huruvida finner jag etymologin, alltså den språkhistoriska utvecklingen av termen själ extra intressant.
- - -
RENÄSSANSEN
...
- - -
MODERN TID
...
Enligt filosofen Jaron Lanier gör sociala medier negativa saker med människor. Det sänker inte bara användarnas uppmärksamhetsspann. Undersökningar har visat att människor tenderar att dela saker på sociala medier som gör oss upprörda sex gånger oftare än i någon annat känsloläge. Ungdomar och speciellt flickor tar psykiskt illa av den senare utvecklingen av sociala medier. Utan den mänskliga kontakten som finns människor emellan i ett äkta möten tenderar folk att tänka mycket annorlunda. Sådant kräver också introspektion. I motsats till en ständigt växande cyberrymd av vitt skilda åsikter, åsikter som tenderar att kollidera med varandra ganska illa. Så kallade "fake news" och "postsanningar" blir för många vardagsmat. Även om teknologin gör oss effektivare - hur vet vi om det inte accelererar också dåliga egenskaper? Sådant vi hittills aldrig behövt ansvara för innan?
• Den skillnaden som definierar en faktisk person - från bara ytterligare ett program på webben?
Kontentan i Laniers bok You are not a Gadget (2010) kritiserar den här metaforen om teknologi som en egen kraft. Folk talar ofta om den teknologiska utvecklingen likt något med egen vilja, rent av med ett eget “medvetande” metaforiskt menat. När det i själva verket fungerar mer som en förlängning av oss själva.
Problemet som det har skapat med denna myt att teknologin går från ett egenvärde, har gjort att människor tappat sig själva mitt ibland system, vilka skapar fler system på ytterligare system. Människor är inte maskiner. Aldrig har det tidigare heller varit så att mänskligheten ska tjäna våra egna uppfinningar snarare än tvärtom.
Lanier har kallats urfadern för virtual reality. Han är dataforskare, datafilosof, matematiker och kompositör. Samtidigt som han medverkade bland de tidigaste pionjärerna i Silicon Valley för utveckling av internet. Många av hans kontakter och vänner arbetar idag på Google och sociala medier. Även om han har annorlunda filosofiska åsikter med många högprofilerade personer i IT-världen, så anser Lanier fortfarande inte att teknologi är något dåligt. Han älskar teknologi och arbetar fortfarande med att förfina idéer på Microsoft. Lanier menar bara att inte att byta ut det mot något mer värdefullt. Skapa mervärde således, i motsats till ett rakt av utbyte från våra egna värderingar till något främmat, cyniskt och omänskligt. Det är ingen som sagt ny mark inom teknologin går att vinna utan risker. Det handlar mer om att ställa sig frågan vad vi ville med allt det här redan från första början?
Det som slog Lanier med den senare utvecklingen av de idéer han och hans vänner brukade sitta med är att det gått i en totalt annorlunda riktning. I början av 90-talet talades det mycket av decentralisering av makt och resurser. De tidiga hacker-ideologerna från 80-talet trodde nämligen starkt på att göra sina uppfinningar gratis åt allmänheten. Samt att den utvecklingen skulle leda till mer inflytande åt folket.
I verkligheten gick det åt den rakt motsatta riktningen. Det Lanier ser idag är en extrem centralisering av makt och resurser nästan ingen talar om. Folk tror fortfarande på det gamla idealet om gratistjänster vilka tros berika allmänheten
Laniers budskap är att ignorera sociala medier för tillfället.
Vi behöver dem inte!
Det gör elaka saker med människor. Det polariserar intressegrupper mot varandra, skapar negativ interaktion i stil med internetmobbning och trolling. Fenomen som cyberbalkanisering och splinternet tros stärkas av algoritmer som försöker spå vilka personer vi gillar att umgås med på internet. Det stänger in människor i en avskild verklighetsuppfattningen, så kallade “echo chambers” baserat på tidigare surfhistorik. Håller oss från att tänka utanför våran egna “låda”.
Värst av allt säljer det också ut våran integritet genom att ständigt göra profit på personlig information. Information som har visats vara mycket känslig i skandaler som exempel den med Facebook och Cambridge Analytica. Vi märker det inte men flödet som automatiskt spelas upp justeras ständigt i riktning till att vilja köpa olika tjänster och produkter. Det kan verka som denna typen av marknadsföring inte skiljer sig stort från saker vi utsatts för tidigare i historien. Enligt Lanier är det totalt annorlunda.
- - -
EXTREMT STORA DATORER
Jaron Lanier varnar för den här fixeringen av extremt stora datorer. Redan på 80-talet började Wallmart i USA kartlägga alla sina konkurrenter och underleverantörers tillgångar och benägenheter. Resultatet ser vi idag hur Wall-familjen som äger företaget har tvingat ner sina konkurrenter och underleverantörer på knäna för bästa möjliga priser. Det finns ingen som kan mäta sig med det strategiska övertaget som levereras från dessa jättedatorer.
Människor tror att datorerna liksom lever sina egna “liv”. Att datorerna bestämmer vad vi ska göra åt dem. Lite som den här främmande nästa utomjordiska (eng. “alien”) intelligensen med egna intentioner. Verkligheten kunde dock aldrig varit mer bedragande. Omigen visar den här myten om teknologin presenterat i början av inlägget mycket skadlig. Få saker har visat sig tydligare i tiden där även goda idéer har sitt pris. Framgången är aldrig gratis.
Bakom varje jättedator sitter det nämligen människor som fortfarande ställer alla frågor. Designa maskinerna till ett visst syfte—samt tjänar på att ha ett sådant extremt strategiskt övertag som andra knappt kan drömma om. Vem hade kunnat tro något annat?
Det finns ingen annan anledning än från ren vidskeplighet att tro något annat. Det är fortfarande alltid människor som bygger dessa maskiner från ett uppenbart syfte. Extrema jättedatorer är också extremt dyra att utveckla. Så det råder ingen tvekan om vilka som har råd att tillverka dessa. Regeln är i princip som den alltid har varit på marknaden.
Det gäller även datorer!
Enligt datorforskaren själv; störst vinner.
- - -
Youtube inte så farligt som Facebook
… det finns mycket som tyder på att Youtube sänker något av människors verklighetsuppfattning. Kapslar in oss i ett konstruerat informationsflöde där vi främst presenteras av det algoritmerna tror vi helst vill se. När människor sedan presenteras inför varandras olika åsikter slår det oss ofta hur det kan vara möjligt någon ser på världen så fundamentalt annorlunda(?)!
» Människor är oftast inte så intresserade av varandras olika åsikter på internet. Något som ofta lurar oss själva in i en privat ‘bias’ (sv. “psykologisk självförvrängning.
Youtube har inte riktigt densamma plattformen som säljer ut och interagerar informationen med användarna som Facebook. Jag tror han menar det lutar åt en mer godartad form av beroendeframkallande algoritmer. Även om det förmodligen gör människor aningen kinkiga, så att säga “inkapslade” för sig själva.
Twitter har skadat Trumps karaktär
… enligt Laniers observationer betraktar han (också(!)) president Donald J. Trump som ett typiskt offer under alldeles för lätt tillgänglig kommunikation. Det syns tydligt på Trumps humör. Men också på vilken oroväckande effekt det haft på den amerikanska befolkningen. Det ser inte så bra ut när USA’s presidenten retar upp till exempel Mexikos president så viktiga möten ställs in. Eller hotar Nordkorea med ett potentiellt kärnvapenkrig!
Trots allt det här:
I denna videon nämner Lanier två anledningar varför folk borde sluta upp med sociala medier som de bedrivs idag. Den första är för din egna skull, den andra för samhällets skull.
1. För din egna skull.
2. För samhällets skull.
- - -
MIN EGNA REFLEKTION
Myten om avatarerna som skapas på internet har lett till storslagna verk likt filmen Tron (1982) och Avatar (2009). Något som Lanier personligen har varit med om att utveckla med sin vision för virtual reality. I en utav Laniers mest lyckade experiment får man känna på hur det är att leva med extra lemmar som en hummer. I den självaste upplevelsen får man se sig själv med kroppsdelar du aldrig föreställt tidigare. Ändå finner folk relativt enkelt att lära hur en sådan kropp fungerar. På internet interagerar vi med våra alter ego likt dessa “avatarer” tenderar att vara så uppslukade att våra verkliga kroppar börjar få allt mindre innebörd. På jobbet händer det att människor utvecklar en viss “karaktär” eller fasad som menar göra oss mer effektiva med arbetet. Det händer hela tiden att vi anpassar delar av oss själva utefter olika situationer. Ibland nästan likt en reflex utan större insikt med vad dessa roller i verket gör med oss själva...
Noterar Lanier ingen anledning att ignorera något av de senaste teknologiska framstegen. Hans kritik riktas mot hur vi använder oss av teknologin i nuläget. En process jag tror är mycket kritisk i dagens samhälle. Han är självklart inte emot teknologiska framsteg. Men förstår på vilket sätt det behöver lyfta fram människors bättre egenskaper.
Människor är mycket väl adapterade för att leva in i specifika roller. En mycket instinktiv drivkraft man kan använda för att lära sig nya saker, högst effektivt i VR. En biolog vid namn doktor James Bauer bekräftar att alla biologiska system har föregående egenskaper som senare utvecklas tills vad det blir i nutid. Vilket betyder våra nervsystem också har utvecklats från att kunna kräla, gå på fyra ben, klättra i träd och slutligen gå på två ben med händer som kan skapa redskap. Även avataren som en “hummer” härstammar från ett tidigare tillstånd där våra nervsystem delar likheter med dessa varelser. Det samma kan också tänkas om framtida digitala avatarer allteftersom våra hjärnor antar nya former. Former vars teknologin vi skapar.
Virtuell verklighet är alltså inte så mycket en annan verklighet som det representerar den samma verkligheten vi skapar från våra fantasier. Dessa fantasier är aldrig frånskilda densamma naturen vi alltid härstammat från.
Jag vet begreppet “natur” kan bli väldigt komplicerat i filosofiska termer. Kortfattat vill jag styrka synen på virtuell verklighet som även en sorts förlängning av våran egna natur. I motsats till något som motsätter sig naturen i stort. Det är dock lätt att indirekt koppla “naturen” till vad som är naturligt vis “gott”. Vilket blir en komplett annorlunda fråga...
Mer om denna filosofi i mitt avsnitt om metafysisk naturalism.
Utan denna visdomen kan det leda till svåra problem med att differentiera vårt inre Jag från våra ytliga medel och verktyg. Representerat av myten om teknologin likt en självbestämmande kraft. Ingen process bör skötas utan någon som helst självmedvetenhet. Vi är inte spöken fångade i köttsliga kroppar. Vi är också våra kroppar. Det emergenta fenomenet av våra upplevelser, erfarenheter och medvetanden är fundamentalt bundna till det här naturen. Ett logiskt feltänk enligt mig själv är att tro medvetandet, eller själen, hör till någon sorts verklighet parallell till den vi förstår från naturliga lagbundenhet…