textfield_midLong-02.jpg
textfield_bot-01.jpg
textfield_top-01.jpg

Platons analogi med den fyrdelade linjen kan lättast förklaras som en sorts tankekarta över hans idéer, rådande vad som är den högsta sanningen och falska illusioner. Mellan kunskap och inbillning. Analogin går i ett dialektiskt resonemang tillsammans med det jag tidigare skrev om Platons analogi med solen.
   Allt detta har egentligen extremt mycket djupare innehåll än vad det till en början kanske ser ut som. Hoppas att ge i alla fall en kortare ytlig genomgång av terminologin rådande illustrationen jag också designat med detta inlägg

 

- - -


SINNESVÄRLDEN OCH IDÉVÄRLDEN
Den vertikala linjens etymologi


Liksom all annan dialektik bygger teorierna på paraboler mellan uppdelningar mellan olika tvåsamheter. Redan från början är Platon väldigt tydlig med att dela upp upp sin metafysiken mellan det som på grekiska kallas aisthesis och noein. Den första kategorin klyver linjen vertikalt. Mellan upplevelse och förstånd. Linjen delas sedan procedurellt upp på mitten flera gånger i tudelade kategorier. 

Sinnesvärlden
   Aisthesis (
αἴσθησις) presenteras i den vänstra kolumnen i illustrationen - vilket jag har tolkat till olika grader av varanden. Alltså på vilken ontologisk nivå objekt förblir sanna. Längst upp på denna tudelade skala tolkar jag detta som "Begriplighet". Det som i upplevelsen kan ses som närmast sanningen och Det goda. Längst ner på denna skalan placerar Platon det han refererar till avbilder eller skuggor. Detta tolkar jag i kategorin som "Perception". Sådant som går att förstå som närmast sämre representationer av den egentliga verkligheten. Den lägsta formen av begriplighet.
Aisthánomai ordagrant betyder att känna eller att tyda.

Idévärlden
   Noesis (
νόησις) presenteras i den högra kolumnen i illustrationen - vilket jag har tolkat som olika grader av vetanden. Alltså vilken epistemologisk nivå subjekt förblir sanna. Längst upp på denna tudelade skala tolkar jag detta som "Kunskap". Det som förståndsmässigt kan ses som närmast sanningen och Det goda. Längst ner på denna skalan placerar Platon det han refererar till tro eller illusioner. Detta tolkar jag i kategorin som "Åsikt". Sådant som går att förstå som närmast sämre kunskap om den egentliga verkligheten. Den lägsta formen av kunskap.
Noeîn ordagrant betyder att förstå eller att bestämma.


 

- - -


Kortfattning av analogin med solen, uppifrån och ner:

SOLEN > ljus > syn > synlighet
VARANDE > sanning > kunskap > begriplighet

- - -
 

KUNSKAP OCH ÅSIKT
Den horisontella linjens etymologi

Kunskap
   Episteme (
ἐπιστήμη) är känt i Platons definition som sann rättfärdigad tro. Alltså kunskap i berättigande med förstånd. På den vänstra sidan presenteras detta som högre och lägre "former". Form har en ganska annorlunda definition i Platons terminologi än som vi använder det på svenska. Något han åsyftar till en mycket mer abstrakt tolkning än endast geometriska eller fysiska former. Utan mer i sådan betydelse som rör mer logisk metodologi. På vänster sida i denna kategorin finner vi "Begriplighet" (EPISTEME). Där dialektik är den metodologi Platon anser står närmast Det goda i sanningen. Ett begrepp jag vidareutvecklar i ett utav mina veckans ord. Matematik är en aningen lägre form av begriplighet som står lite närmare till tingens verklighet.
   På den högra sidan av linjen finner vi "Kunskap" (EPISTEME). Den högsta kategorin för detta kallar Platon noein eller "Förstånd". Det överordnar aningen dianoia eller "Tanke", som är en aningen lägre kategori till det Goda.

Åsikt
   Doxa (δόξα) ligger till i den lägsta kategorin av den fyrdelade linjen. Det står för allmänhetens populära åsikt. Den sämsta formen av vetande visas i tomma, icke rättfärdigade, trosföreställningar. Platon jämför detta i analogin med skuggvärlden. I den uppfattningen upplevelser presenteras som konstlade och oäkta. På vänster sida i denna kategorin finner vi "Perception" (DOXA). Där tingen som fysiska objekt står aningen närmare Det goda i sanningen. Fysiska objekt rangordnas över knappa avbilder som han ofta refererar till skuggor. Falska objekt som inte ens är det de är tänkta att representera.
   På den högra sidan av linjen finner vi "Åsikt" (DOXA). Den högsta kategorin för detta kallar Platon pistis eller "Tro". Det överordnar aningen eikasia eller "Illusion", som är den lägsta kategori från Det goda.

 

- - -


Kortfattning av etymologin, vänster till höger:

EPISTEME
(varande förstånd)
Begriplighet - universaler som den renast formen
Kunskap - ordning i form av regelbundenhet

DOXA (blivande uppfattning)
Perception - iakttagelse av objekt
Illusion - förvillande framträdanden

 

- - -


Den fyrdelade linjen handlar alltså om metafysiken i förhållandet mellan kunskap och verklighetens natur. Det goda hänger alltså ihop med vad som är högst sant. En liknelsen som är mycket vanlig i det antika Greklands kulturella tidsanda. Jag vet att inget av det här särskilt enkelt att förstå. Jag tror man måste bilda sig en egen uppfattning utifrån de mediers som finns där ute själv. Men framför allt läsa Staten av Platon själv där han går igenom analogin i en dialog mellan Glaukon och Sokrates!

webDen_fyrdelade_linjen_och_metaforn_med